Förväxlingsrisken med andra bladfläckar är stor

Två arter av Alternaria kan förekomma i potatis. Alternaria solani (se bild 1) kan angripa friska blad och Alternaria alternata lever på skadad eller död bladvävnad. Det är A. solani som orsakar torrfläcksjuka och det är bara den arten som kan behöva bekämpas. Fläckarna kan också vara svåra att skilja åt från en del fysiologiska fläckar, ozonskador och fläckar av t.ex. magnesium-, mangan- och kaliumbrist. Det är därför viktigt att försäkra sig om att det verkligen är A. solani, eftersom det bara är den svampen som har ett epidemiskt förlopp och som får blasten att vissna ner snabbt.

Bekämpningsstrategi

I fält med stärkelsepotatis där kraftiga angrepp av torrfläcksjuka tidigare förekommit bör den inledande bekämpningen göras förebyggande 7–8 veckor efter potatisens uppkomst. I stärkelseodlingar kan det vara aktuellt att fortsätta med behandlingar till slutet av augusti.

I fält där det tidigare inte förekommit angrepp påbörjas den första behandlingen om och när de första symtomen hittas, oftast i andra halvan av juli eller senare.

Växla mellan preparaten Propulse, Revyona och Narita/Revus Top. Vid mindre angreppstryck kan 1–2 bekämpningar vara tillräckligt och då är det lämpligt att senarelägga första behandlingen. I en del fall är det möjligt att helt avstå behandling, exempelvis om det inte odlats potatis på länge i det aktuella fältet eller om fältet har högt lerinnehåll/låg sandhalt. Vid högt smittotryck kan 4 bekämpningar behövas, med 14 dagars intervall.

Motverka resistensutveckling

Det förekommer nu isolat i Europa med minskad känslighet mot difenokonazol (Narita/Revus Top) och mefentriflukonazol (Revyona). Effektiviteten på fältnivå är ännu inte påverkad men eftersom det finns risk för korsresistens mellan medel inom samma grupp bör preparat som innehåller difenokonazol eller mefentriflukonazol inte användas efter varandra. Detta för att fördröja resistensutvecklingen för triazoler.

I strategin är det därför viktigt att bryta av och växla med Propulse (som innehåller både protiokonazol och fluopyram) mellan behandlingar med Revyona/Narita/Revus Top. Undvik att köra Revyona och Narita/Revus Top flera gånger i följd eftersom man då ökar risken för ökad resistensutveckling.

Preparat

Revyona får användas två gånger per år och har endast 3 dagars karenstid. Propulse får användas högst två gånger per år, men bör på grund av resistensrisk endast användas en gång. Propulse har 21 dagars karenstid och kan därför inte användas nära upptagning.

Narita är en ren difenokonazol-produkt och har därför effekt mot A. solani. Revus Top är en kombinationsprodukt som både har effekt mot bladmögel (mandipropamid) och A. solani (difenokonazol). Observera dock att det förekommer resistens mot mandipropamid och att produkten därför ska blandas med annat bladmögelpreparat. För mer info se även växtskyddsbrev om potatisbladmögel.

Resistens hos A. solani mot strobiluriner (Amistar och Mirador) och mot boscalid i Signum har konstaterats på flera platser i framförallt södra Sverige och då även med försämrade fälteffekter. Därför rekommenderas inte dessa produkter längre, när det finns andra alternativ.

Maxdoser av aktiv substans

Om man använder flera preparat under säsongen som innehåller samma aktiva substans måste man ta hänsyn till att den totala mängden aktiv substans inte blir för hög. Se vidare i Bekämpningsrekommendationer, svampar och insekter 2025 , sid 111.