Rapsjordloppelarv i bladskaft på höstraps. Foto: Ella Lynander
Rapsjordloppa
Förekomsten av rapsjordloppelarver är måttlig till hög i de obehandlade prognosrutorna, variationen är dock stor mellan olika fält och områden. Trots en period med minusgrader under vintern är larvförekomsten större än något år tidigare sedan mätningarna började 1975. Inför kommande höstsådd bedöms därför bekämpningsbehovet mot rapsjordloppan vara måttligt i flera områden men stort i SV Skåne och Lund/M Skåne.
Under våren 2026 undersöktes larvförekomsten i plantprover från obehandlade provrutor i 18 fält i Skåne. I medeltal förekom ca 7,7 larver per planta, vilket är högre än tidigare år, se figur 1. Även inflygningen i höstas var stor i framför allt SV Skåne och Lund/ Mellan Skåne och hälften av prognosfälten uppnådde bekämpningströskeln för larvskador. Det var också i dessa områden vi hittade de största förekomsterna av larver i plantorna, se tabell 1.
Figur 1. Antal larver av rapsjordloppa per planta i obehandlade höstrapsfält, Skåne 1975–2026.
Tabell 1. Förekomst av rapsjordloppans larver i obehandlade rutor i Skåne våren 2026.
Bevakning till hösten
Inflygning av rapsjordloppa till fälten i höst kommer att följas med hjälp av gula fångstskålar i Växtskyddscentralens prognosverksamhet, liksom tidigare år.
Fångstskålarna kan inte användas för att belysa de gnagskador som den vuxna rapsjordloppan kan göra i rapsens tidiga utvecklingsstadier, utan en gradering av bortgnagd bladyta måste ske i det enskilda fältet.
Inför hösten 2026:
Bevaka gnagskadorna - Ut i fältet och följ utvecklingen. Här går det ej att förlita sig på gulskålar.
För bekämpning riktad mot larvskador: Följ förekomster i gulskålar
Titta även efter mörkrets inbrott med ficklampa i fält
Bekämpning - betning ger ett visst skydd mot gnagskador i hjärtbladsstadiet
Betning med Buteo Start eller Lumiposa har viss effekt mot gnagskador i hjärtbladsstadiet och är ett bra sätt att kontrollera tidiga gnagskador. Vid stora förekomster av rapsjordloppa och omfattande gnagskador behöver betningen kompletteras med en pyretroidbekämpning. De aktiva substanserna i Buteo Start och Lumiposa är inga pyretroider. Lumiposa har även effekt mot kålflugelarver, men betydelsen av kålflugelarver är ofta liten. Betningen skyddar inte mot rapsjordloppans larvskador.
En engelsk undersökning visar att en ytlig bearbetning direkt efter rapsskörd kan minska antalet rapsjordloppor som migrerar ut från det gamla rapsfältet med över 60 %. Teorin bakom studien är att bearbetningen förstör pupporna i jorden och att detta kan resultera i färre rapsjordloppor som lämnar fältet. De flesta pupporna finns i de översta tre cm av markytan. Ytterligare undersökningar kommer att göras både i England och Danmark för att undersöka detta närmare.
Jordbrukverkets e-tjänst Växtskyddsinfo
För mer information om skadegörarnas biologi och kännetecken använd vår e-tjänst Växtskyddsinfo. Tjänsten sammanfattar information från Bekämpningsrekommendationer, Sjukdomar och skadeinsekter, Nordiska namn på växtskadegörare och Växtskyddscentralernas bildarkiv. Du kan välja att söka på skadegörare, gröda eller fritext.
