Gula fångstskålar s.k. gulskålar är ett hjälpmedel för att följa inflygningen och förekomsten av insekter i enskilda fält. Den gula färgen lockar till sig bl.a. jordloppor, kålbladsteklar och olika vivlar. Det är dock enbart för rapsjordloppa och blå rapsvivel som bedömning av bekämpningsbehov görs utifrån mängden fångade insekter, och dessa två skadegörare brukar inte finnas i stora mängden i vår region. Växtskyddscentralen följer förekomsten av insekter veckovis från sådd till dess att mängden insekter har minskat, vilket brukar inträffa i början av oktober. Våra gulskålar kommer vara placerade i Uppsala, Stockholms och delar av Västmanlands län
Från och med nästa vecka kommer resultaten från gulskålsfångsterna redovisas löpande i våra veckorapporter. Resultaten kommer finnas tillgängliga i e-tjänsten Prognos och varning- resultat samt via prenumeration.
Denna veckan tömdes gulskålar i tre prognosfält norr om Uppsala, samt i tre prognosfält i södra Västmanland. Rapsen var inte uppkommen i något av fälten. Kålbladstekeln är aktiv, framförallt i Uppsala län. I några fält ser vi vivlar, men de allra flesta är tistelvivel, som vi inte betraktar som skadegörare.
Utbredda angrepp av kålbladstekellarver är ovanliga i vårt område men lokalt kan fält kan få starka angrepp och risken tenderar att vara störst i tidigt uppkomna fält. Med en gulskål är de vuxna steklarna lätta att hitta och identifiera.
Kålbladstekeln lägger främst ägg på unga plantor och larverna kläcks efter ungefär en vecka. Från början är larverna små, ett par mm långa, grågröna och gnager på bladens undersida mellan bladnerverna. När de växer sig större mörknar de i färgen till mattsvart och blir lättare att upptäcka.
De första skadorna är svåra att se eftersom larven för det mesta inte gnager igenom bladen. Senare syns angreppen som små hål och när larverna växer till kan de snabbt äta ner plantan. Plantan är känsligast i de tidiga tillväxtstadierna, särskilt om den angrips redan i hjärtbladsstadiet, eller när de första örtbladen utvecklas. Vid senare angrepp blir skadan oftast mindre.
Kålbladstekellarver i olika stadier.
Bekämpning av kålbladstekellarver
Riktvärde för bekämpning av larvskador är 1 larv per planta. Bekämpa bara om riktvärdet är uppnått och om skadorna ser hotande ut. Man måste räkna på många plantor i olika delar av fältet eftersom larverna förekommer ojämnt.
Preparat: Mavrik 0,2 l/ha men effekten är osäker. Nexide saknar specificerade rekommendationer och har användningsförbud från 1 oktober i år.
På hösten får Mavrik användas från hjärtbladsstadiet fram till stadie 19. Nexide får användas i stadie 10 – 69 men bara en gång per gröda. Läs alltid etiketten för exakt information om användningsområde, skadegörare, dosrekommendationer och användningsvillkor. Det finns omfattande användningsvillkor för preparaten.
Rapsjordloppa (till vänster) är 4-5 mm och Phyllotreta-jordloppa (till höger) är 2-3 mm.
Jordloppor i höstraps
Jordloppor av Phyllotreta-arter kan bli många i fält som etableras intill årets vårrapsfält. Det finns både helsvarta och gulrandiga jordloppor.
Observera att det inte handlar om rapsjordloppa (Psylliodes chrysocephala). Förekomsten av rapsjordloppa är hittills mycket liten i vårt område. Rapsjordloppan är svart och större (4-5 mm) än de vanliga jordlopporna (2-3 mm) och ska inte förväxlas med de svarta Phyllotreta-arterna. Kontakta gärna Växtskyddscentralen om du ser rapsjordloppa.
Blå rapsvivel är 2-3,3 mm lång.
Blå (blåvingad) rapsvivel
Det är larverna till den blå rapsviveln som kan skada plantorna på våren men bevakningen görs när de vuxna flyger in på hösten. Det är väldigt ovanligt att mängderna uppnår riktvärdet för bekämpning; 500 vivlar i ackumulerad fångst i två gulskålar. Läs mer i e-tjänsten Växtskyddsinfo.
Mördarsnigel
Sniglar
Sniglar, främst åkersnigel men ibland mördarsnigel, kan vara ett problem i nyetablerad höstraps. Torra förhållanden i fält hindrar sniglarna men bevaka fälten om det blir fuktigare. Rapsen är som känsligast från uppkomst och fram till att tre blad är utvecklade. Läs mer i e-tjänsten Växtskyddsinfo.
Jordbrukverkets e-tjänst Växtskyddsinfo
För mer information om skadegörarnas biologi och kännetecken använd vår e-tjänst Växtskyddsinfo. Tjänsten sammanfattar information från Bekämpningsrekommendationer, Sjukdomar och skadeinsekter, Nordiska namn på växtskadegörare och Växtskyddscentralernas bildarkiv. Du kan välja att söka på skadegörare, gröda eller fritext.
