Risken för angrepp av
rödsotvirus är hittills i år måttlig. De flesta fält är inte tidigt sådda och medeltemperaturen
är än så länge drygt på snittet för årstiden. Hittills är förekomsten av
bladlöss i sugfällor måttlig och analyser visar på att andelen virusbärande
löss är lägre än tidigare år. Läget kan förändras beroende på om hösten både
blir mild och lång, vilket är gynnsamt för bladlusens uppförökning. Bedöm
bekämpningsbehov genom att fortsätta bevaka utveckling av temperatur och
förekomst av bladlöss i enskilda fält och sugfällorna. Risken är störst för
fält vid kustnära och skyddade lägen med tidig sådd där gröna bryggor finns. Om
bekämpning är aktuell är tidpunkten avgörande för att den ska vara effektiv,
tidigast vid 3–4 blad.
Odlingssäsongerna 2014/2015 och 2020/2021 var
angreppen av rödsotvirus i höstsäden mycket starka i södra Sverige. Även
säsongen 2023/2024 förekom en del angrepp. Med erfarenheterna från fälten med
kraftigast angrepp de åren kunde följande riskfaktorer identifieras.
Tidig sådd och uppkomst - ju tidigare desto större angrepp
Störst skador i höstkorn, därefter höstvete
Riskområden var kustnära och skyddade lägen
Fält längs gräskanter löpte större risk för angrepp, dvs där grön brygga fanns (ex. frövallar, vallar, spillsäd, gräsogräs, majs och mellangrödor av stråsäd)
En
bidragande orsak till de stora angreppen var att även samtliga följande
miljöfaktorer sammanföll och gynnade stor uppförökning av bladlöss:
Mycket stor förekomst av bladlöss
Ovanligt mild och utsträckt höst in i oktober, november och december
Många fält med tidig sådd och snabb uppkomst
Undvik tidig sådd
Den
särskilt viktigaste åtgärden för att förebygga spridning av rödsotvirus är att
undvika tidig sådd. I Sydsverige är risken för angrepp större vid sådd före 15–20
september, med lokal variation. Bekämpning av bladlöss kan fortfarande vara
aktuellt vid en sådd senare än det angivna tidsfönstret om bladlusförekomsterna
är stora i enskilda fält samtidigt som temperaturen är gynnsam för bladlusens
utveckling. Framför allt långt in på hösten i oktober, november och december.
Det är främst i södra Sverige som spridning av rödsotvirus på hösten är ett
problem.
Välj toleranta sorter
En
ytterligare förebyggande åtgärd är att välja sorter med tolerans eller
resistens mot rödsotvirus. Exempel på sorter med tolerans som odlas i Sverige
är höstkornsorterna KWS Agilis och Orcade. Denna egenskap medför
att risken är lägre för betydande skördeminskningar till följd av
rödsotvirusangrepp. Normalt sett krävs inte en behandling i dessa sorter, med
eventuellt undantag då det förekommer mycket bladlöss i mycket tidigt sådda
fält.
Kontrollera förekomsten av bladlöss i fält
Rödsotvirus i höstsäd överförs med bladlöss på
hösten och symtom framträder först på våren. Det är inte alla bladlöss som bär på virussmitta,
utan endast de som fått i sig smittan genom att suga på redan infekterade
plantor. Rödsotvirus sprids inte med utsädet. För att bedöma behovet av bekämpning är förekomsten av bladlöss därför
avgörande.
Kontrollera
bladlusförekomsten i enskilda fält och följ informationen om bladlusfångsterna
i sugfällorna på Alnarp och Ingelstorp (Kalmar) i Växtskyddscentralernas
veckorapporter.
Bladlöss i höstkorn. Förekomsten av bladlöss i fält kontrolleras lättast genom att lägga sig på marken och titta på plantorna i motljus. Bladlössen kan sitta på hela plantan, även nere vid markytan. Foto: Elin Persson
Bekämpa inte för tidigt
Tidpunkten
är avgörande för en effektiv bekämpning och flera faktorer måste vägas in. I tidigt
sådda fält kan bekämpning vara aktuellt från 3 till 4-bladstadiet. Det är
endast vid stora förekomster av löss som det kan vara aktuellt tidigare. Erfarenheterna
från höstarna 2014, 2020 och 2023, som efterföljdes av stora angrepp av
rödsotvirus, har visat att bekämpning mot löss i samband med den ordinarie
ogräsbehandlingen var för tidig. Långtidseffekten blir dålig om plantan är i
tidigt utvecklingsstadium och en större uppförökning av bladlöss sker senare på
hösten. Samtidigt är det svårt att träffa löss som sitter långt ner på små plantor.
En
engelsk temperaturmodell kan även användas som en del i beslutsunderlaget för
tidpunkt av bekämpning. Den säger att en generation bladlöss behöver ungefär
170 daggrader (bastemperatur 3˚C)
efter grödans uppkomst för att utvecklas. Den stora virusspridningen sker först
med den andra generationen mellan 170 och 340 daggrader och eventuell
behandling är först då aktuell. Behandling runt 340 daggrader har visat sig
fungera väl i södra Sverige. Under mycket gynnsamma förhållanden för bladlössen
kan man behöva göra behandlingen tidigare i intervallet mellan 170 och 340
daggrader. Frost och lägre temperaturer minskar aktiviteten hos bladlössen i
fälten och därmed även risken för spridning av rödsotvirus.
Temperaturmodellen
för rödsotvirus finns bland annat på Jordbrukverkets hemsida. Den räknar ut
temperatursumman och tidpunkten då risken är stor för allvarlig spridning av
virus i ditt område (startdatum = datum för uppkomst). Informationen bör alltid
vägas samman med förekomst av bladlöss i de enskilda fälten.
Om de
flesta av nedanstående riskfaktorer är uppfyllda för det enskilda fältet kan
bekämpning vara motiverad:
Bladlöss går lätt att hitta på plantorna, ca 2–3 % angripna plantor
Såtidpunkt tidig för området, med tidig uppkomst
Hösten är både mild och lång
Stor förekomst av bladlöss i sugfällorna
Fältet ligger i riskområde där stora angrepp förekommit tidigare
Gröna bryggor finns
Tidpunkt
Bekämpning
utförs tidigast när grödan har 3–4 blad.
Preparat och dos
Mavrik
0,075 l/ha.
Mavrik
är kontaktverkande och preparatet behöver träffa bladlössen eller plantdelarna
där lössen finns. Löss som sitter väl gömda t.ex. innanför outvecklade blad är
mycket svårbekämpade.
Undvik
onödiga bekämpningar eftersom det ökar risken för resistens. Det finns en
konstaterad resistens mot pyretroider på flera håll i Europa. Även nyttodjuren
påverkas negativt av bekämpning vilket kan bidra till ökat bekämpningsbehov av
insekter både höst och vår.
Jordbrukverkets e-tjänst Växtskyddsinfo
För mer information om skadegörarnas biologi och kännetecken använd vår e-tjänst Växtskyddsinfo. Tjänsten sammanfattar information från Bekämpningsrekommendationer, Sjukdomar och skadeinsekter, Nordiska namn på växtskadegörare och Växtskyddscentralernas bildarkiv. Du kan välja att söka på skadegörare, gröda eller fritext.