I en del fält kan det vara aktuellt att
börja behandla mot bladmögel. Vädret med mer regn de senaste dagarna har höjt infektionsrisken. Kontrollera fälten regelbundet. Anpassa bekämpningsintervallen efter tillväxt,
rådande väderlek och smittotryck. Beslutstödsystem ger stöd för denna
behovsanpassning. Blanda preparat med olika verkningssätt och begränsa antalet
behandlingar för att minska risken för resistens.
Kontrollera potatisfälten minst en gång i
veckan och särskilt de delar av fälten som torkar upp långsammare. Förekommer marksmitta i fältet kan fuktiga förhållanden och ostadig väderlek leda till infektion
redan vid groning och uppkomst. Risken för marksmitta är speciellt stor i fält
med mindre än fyra år mellan potatisgrödorna. Titta även efter bladmögel på stjälkarna nere i beståndet (se bild nedan) eftersom dessa angrepp kan vara svåra att upptäcka. Upptäcks en
bladmögelhärd ska den blastdödas omedelbart för att motverka spridning.
Potatisbladmögel, stjälkangrepp. Foto: L. Wiik, HS Skåne.
Bladmögelstrategi och preparatval för att skydda tillgängliga
fungicider
Blanda fungicider med olika verkningsmekanismer. Använd alltid minst
två verksamma ämnen.
Växla mellan olika preparat.
Preparat med samma verksamma ämne ska inte användas
efter varandra (blanda i så fall med olika blandningspartners).
Max 2 behandlingar med Zorvec Enicade (högst 20 % av antalet
behandlingar med Zorvec Enicade). Använd Zorvec Enicade i första halvan av
säsongen, då tillväxten är som störst och inte på etablerat
angrepp.
Undvik flera upprepningar i rad med Revus + blandningspartner
följt av Zorvec Enicade + blandningspartner.
Behandla förebyggande, bekämpa inte på etablerade angrepp.
Behovsanpassa – håll nere antalet behandlingar och anpassa doser
efter infektionstrycket, exempelvis med hjälp av beslutstödssystem. Potatisbladmögelprognoser
Undvik avfallshögar och bekämpa spillpotatis och bägarnattskatta i
hela växtföljden.
Använd de systemiska och translaminära
preparaten i första hand vid högt bladmögeltryck och då plantorna växer snabbt.
De sista
bekämpningarna görs helst med kontaktverkande preparat som har god effekt mot
brunröta. Undvik systemiska preparat i slutet på säsongen.
Endast kontaktverkande effekt: Exempelvis Shirlan/Zignal, Leimay/Shinkon. Preparaten
har endast förebyggande effekt.
Systemisk/translaminär (lokalsystemisk) effekt och i
vissa fall kontaktverkande: Exempelvis Cymbal,
Evagio Forte, Infinito, Sporax, Proxanil, Revus/Revus Top/Revus Pro och Zorvec
Enicade. Dessa preparat används om infektionsrisken är extra hög t ex vid kraftig
tillväxt eller misstanke om utsädessmitta eller marksmitta. Preparaten ska
användas förebyggande.
Preparat som innehåller mer än en verksamt ämne: Exempelvis Evagio Forte, Infinito, Proxanil, Revus
Pro och Vendetta.För fullständig preparatlista och maxdoser
samt strategier för bladmögelbehandling se Bekämpningsrekommendationer
Svampar och insekter 2026
Anpassa
behandlingsintervallen efter väderleken
Första behandlingen i matpotatis görs ofta 1-2 veckor
innan blasten täcker raderna. Är risken hög eller om det finns risk för marksmitta
eller brunröta i utsädet bör behandling sättas in tidigare. I Danmark använder
man ”tumregeln” första behandlingen bör utföras om det regionalt har varit 1-2
perioder med hög infektionsrisk (enligt Skimmelstyring) efter uppkomst eller
omedelbart före en period med utsikt till infektionsrisk om det finns bladmögel
i regionen.
Intervallen måste anpassas till väderleken under hela säsongen, ända fram till sista
blastdödning. Bekämpningen måste ske förebyggande och normalintervallet är 7
dagar. Vid fuktigt och varmt väder (bladmögelväder) och då potatisen har
kraftig tillväxt kan intervallet kortas till 4-5 dagar. Under perioder med
stabilt och torrt väder kan intervallet ökas till 10 - 14 dagar. För att
optimera sprutintervallen kan olika beslutsstödsystem användas.
Angrepp av potatisbladmögel. Foto: Jordbruksverket
Modeller
ger stöd för behovsanpassning av bladmögelbehandlingar
Två
prognosmodeller eller beslutstöd för bladmögelbekämpning i potatis finns
tillgängligt för ett 80-tal platser i Sverige. Det är norska VIPS och danska
Skimmelstyring. Båda modellerna är testade i svenska fältförsök under flera år
med goda och stabila resultat. Preparatmängden som använts har generellt kunnat
minskas med ca 30 % utan att risken för angrepp ökat jämfört med
rutinbehandling varje vecka. Båda modellerna visar hur infektionsrisken
varierar över tiden. Använd det för att anpassa intervallen mellan behandlingarna
eller anpassa dosen vid fast behandlingsintervall.
Tillgång
till modellerna VIPS och Skimmelstyring samt information om hur de ska tolkas
finns på Jordbruksverkets websidor. Potatisbladmögelprognoser
Rapportera gärna in bladmögelangrepp
Rapportera gärna in bladmögelfynd via BlightTracker, se länk nedan, eller till Alf.Djurberg@jordbruksverket.se. Detta
underlättar för odlarna att kunna följa bladmöglets utveckling i landet och för
att på så sätt lättare kunna bedöma risken för smitta. Obs! Vi anger bara
närmsta större ort vid rapporteringen så ingen blir utpekad. För att följa
bladmöglets spridning se karta med inrapporterade angrepp av potatisbladmögel via följande länk BlightTracker - Karta