Små plantor känsliga för gnagskador av jordloppor och rapsjordloppor

I det tidiga hjärtbladsstadiet är rapsen som mest känslig för gnagskador. Det finns olika jordloppor som kan orsaka näringsgnagen, rapsjordloppan är den art som oftast gör störst skada. Oftast är inflygningen som störst av rapsjordloppan under första halvan av september, men kan fortgå under hela hösten. Eftersom rapsjordloppan är nattaktiv är det svår att upptäcka dem under dagarna. Går man i fält under natten kan man enklare hitta dem med hjälp av ficklampa. Inflygningen kan lättare bevakas med gulskålar i fält. Det är viktigt att bevaka fälten just efter uppkomst då plantorna lätt blir uppätna av jordlopprona.

Rekommendation:

Riktvärdet för gnagskador är mer än 5 % uppäten bladyta i hjärtbladsstadiet (DC 10) och mer än 10 % uppäten bladyta från första örtbladet fram till två utvecklade örtblad (DC 11–12). När plantorna fått 3–4 örtblad brukar gnagskadorna inte vara ett problem längre.

Preparat: 0,06 Nexide eller 0,15-0,2 Mavrik*

*Mavrik ska registreras om senast 2025-08-31, läs mer för beslut www.kemi.se

Betning

Betning med Buteo Start eller Lumpiosa har visat viss effekt mot gnagskador i hjärtbladstadiet och är en bra möjlighet för kontroll av tidiga gnagskador. Varken Buteo Start eller Lumpiosa är pyretroider. Vi stor förekomst av rapsjordloppor och mycket gnagskador behöver betningen kompletteras med en pyretroidbekämpning.

Rapsjordloppans larv kan påverka rapsens övervintringsförmåga

Ca 10 dagar efter inflygning börjar rapsjordloppan lägga ägg på rapsplantorna. Larverna skadar rapsstjälken vilket kan påverka tillväxtpunkten. Detta kan i sin tur påverka övervintringsförmågan samt utebliven blomning. Hösten 2024 hittades en del skador både på Öland och runt Kalmar som påverkat blomningen och övervintring. 

Riktvärden för bekämpning är 50-100 rapsjordloppor/10 dm² skålyta i ackumulerad fångst under 3 veckor. Ett annat äldre tröskelvärde är 1–2 rapsjordloppor per radmeter.

Se upp för kålbladstekelns larver

Utbredda angrepp av kålbladstekellarver är ovanliga men enstaka fält brukar få starka angrepp. Stora antal larver kan de kaläta plantorna på ett par dagar. Kålbladstekeln flyger aktivt under soliga och varma dagar. I första hand lägger de ägg på unga plantor. Larverna kläcks efter ungefär en vecka. Tidiga skador är svåra att se eftersom larven för det mesta inte gnager igenom bladen. Senare syns angreppen som små hål och när larverna växer till kan de snabbt äta ner plantan tills det som återstår är ett skelett av stjälkar och bladnerver.

Den fullvuxna insekten är inte så lätt att se i fält men med en gulskål är de lätta att hitta och identifiera. Stekeln är ca 1 cm lång och liknar en fluga i formen. Kroppen är tydligt orange med svarta kontrasterande partier och vingarna är genomskinliga.

Rekommendation:

Hittar man mycket vuxna kålbladsteklar och larver i fält är bekämpning motiverad. 

Riktvärde 1 larv/ planta.

Preparat: 0,15-0,2 Mavrik* effekten är dock osäker.

*Mavrik ska registreras om senast 2025-08-31, läs mer för beslut www.kemi.se