Växtskyddsbrev Skara - Potatisbladmögel

Växtskyddsbrev

Skara

2025-07-04

Bild 1: Potatisbladmögel. Foto: Anna Gerdtsson

Strategier mot Potatisbladmögel

Med nuvarande väderlek visar prognosmodellerna ett lågt infektionstryck på flera platser i vårt område, men situationen kan snabbt ändras. Det är viktigt att fortsätta att bevaka fälten då ostadigt väder under perioder med stark tillväxt ökar risken för bladmögelangrepp. Det är mycket viktigt att fokus ligger på att förebygga resistensutveckling. Tillämpa de gällande rekommendationerna för bladmögelbekämpning och blanda preparat med olika verkningsmekanismer.

Tidigare växtskyddsbrev

Kontrollera fälten ofta

Kontrollera potatisfälten minst en gång i veckan och särskilt de delar av fälten som torkar upp långsammare, exempelvis utmed skogskanter eller längs byggnader mm. Om eventuell marksmitta förekommer i fältet kan fuktiga förhållanden och ostadig väderlek leda till infektion redan vid groning och uppkomst. Risken för marksmitta är speciellt stor i fält med ansträngda växtföljder (mindre än fyra år mellan potatisgrödorna). Det är viktigt att även titta efter bladmögel på stjälkarna nere i beståndet (se bild 3), eftersom dessa angrepp annars kan vara svåra att upptäcka. Upptäcks en bladmögelhärd ska den blastdödas omedelbart för att motverka spridning.

Bladmögelstrategi och preparatval för att skydda tillgängliga fungicider

Blanda fungicider med olika verkningsmekanismer. Använd alltid minst två verksamma ämnen.
Växla mellan olika preparat.
Preparat med samma verksamma ämne ska helst inte användas efter varandra (blanda i så fall med olika blandningspartners).
Max 2 behandlingar med Zorvec (max 20 % av antalet behandlingar med Zorvec). Max 4 behandlingar med Revus. Behandla preventivt, bekämpa inte på etablerade angrepp.
Behovsanpassa – håll nere antalet behandlingar och anpassa doser efter infektionstrycket, använd beslutstödssystem (PoV Pub 4.0 (sjv.se)).
Undvik avfallshögar och bekämpa spillpotatis och bägarnattskatta i hela växtföljden.

Använd de systemiska och translaminära preparaten i första hand vid högt bladmögeltryck och då plantorna växer snabbt. De sista bekämpningarna görs helst med kontaktverkande preparat som har god effekt mot brunröta. Undvik systemiska preparat i slutet på säsongen.

Olika typer av preparat

Endast kontaktverkande effekt:

Exempelvis Shirlan/Zignal, Leimay/Canvas LM. Preparaten har endast förebyggande effekt.

Systemisk/translaminär (lokalsystemisk) effekt och i vissa fall kontaktverkande:

Exempelvis Cymbal, Evagio Forte, Infinito, Sporax, Proxanil, Revus/Revus Top och Zorvec Enicade. Dessa preparat används om infektionsrisken är extra hög t.ex. vid kraftig tillväxt eller misstanke om utsädessmitta eller marksmitta. Preparaten ska användas förebyggande.

Preparat som innehåller mer än ett verksamt ämne:

Exempelvis Evagio Forte, Infinito, Proxanil, Revus Pro och Vendetta.

För fullständig preparatlista och exempel på doser samt strategier för bladmögelbehandling se Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2025 (jordbruksverket.se), sidan 72-74 och sid 91-92. För korrekta FRAC*-koder se sidan 115.

*FRAC= Fungicide resistance action committee

Bild 2. Angrepp av potatisbladmögel. Foto: VSC.

Bild 3. Potatisbladmögel, stjälkangrepp. Foto: L. Wiik, HS Skåne.

Anpassa bekämpningsintervallen efter väderleken

För bra skydd mot bladmögel måste intervallen anpassas till rådande väderlek under hela säsongen, ända fram till sista blastdödning. Bekämpningen måste ske förebyggande och normalintervallet är 7 dagar. Vid fuktigt och varmt väder (bladmögelväder) och då potatisen har kraftig tillväxt kan intervallet kortas till 4-5 dagar. Under perioder med stabilt och torrt väder kan intervallet ökas till 10 - 14 dagar. För att optimera sprutintervallen, använd olika beslutsstödsystem.

Modeller ger stöd för behovsanpassning av bladmögelbehandlingar

Två prognosmodeller eller beslutstöd för bladmögelbekämpning i potatis finns tillgängligt för ett 80-tal platser i Sverige. Det är norska VIPS och danska Skimmelstyring. Båda modellerna är testade i svenska fältförsök under flera år med goda och stabila resultat. Preparatmängden som använts har generellt kunnat minskas med ca 30 % utan att risken för angrepp ökat jämfört med rutinbehandling varje vecka. Båda modellerna visar hur infektionsrisken varierar över tiden. Detta utnyttjas för att anpassa intervallen mellan behandlingarna eller anpassa dosen vid fast behandlingsintervall.

Tillgång till modellerna VIPS och Skimmelstyring samt information om hur de ska tolkas finns på Jordbruksverkets webbsidor. PoV Pub 4.0 (sjv.se)

Rapportera gärna in bladmögelangrepp

Rapportera gärna in bladmögelfynd (Inrapportering av potatisbladmögel), till Anna-Karin Krijger (070-7933006). Detta underlättar för odlarna att kunna följa bladmöglets utveckling i landet och för att på så sätt lättare kunna bedöma risken för smitta. Obs! Vi anger bara närmsta större ort vid rapporteringen så ingen blir utpekad. För att följa bladmöglets spridning gå in på Eurobligths hemsida, Late blight Survey Mapper (au.dk).

Besök vår webbplats jordbruksverket.se
Ring vår växel 036-15 50 00
Jordbruksverket, 551 82 Jönköping

Detta mejl skickades till .
Du får det här nyhetsbrevet eftersom du har anmält dig som prenumerant.

Jag vill avregistrera mig från det här nyhetsbrevet från Jordbruksverket.