Svartpricksjuka utvecklades i alla prognosfält |
| | |
|
|
Växtskyddsåret 2025 - Höstvete |
Här kommer tredje delen av växtskyddsåret 2025 vilken presenterar förekomsten och inventeringar av olika skadegörare i höstvete.
Tidigare växtskyddsbrev | | | | | Omfattning och sortfördelning | I regionen graderades totalt 38 höstvetefält från den 22 april till 8 juli. | | Tabell 1. Sorter i prognosrutorna i höstvete 2025 i Västra Götalands- och Värmlands län. | Stråbas - och rotsjukdomar | Under våren 2025 kontrollerades plantor i 20 prognosfält
och de allra flesta hade friska stråbaser men i några fält fanns plantor med
svaga angrepp av stråknäckare. Inget fält var i närheten av bekämpningströskel. På sommaren
undersöktes plantor från 26 fält. Denna sommar blev index i medeltal 40 (variation
13,6–63,5). Index 30 är ett ungefärligt värde för skadetröskel vilket betyder
att 18 fält låg över. Det är det högsta noteringen sedan 2015, se fig 1. Detta beror på gynnsamt väder för infektion under våren
och på hög andel höstvete i växtföljden. I de flesta fält graderades starka angrepp med insjunket strå (10–68 %) av stråfusarios vilket är en ökning från förra året. Under sommaren noterades några fall av vitaxighet och vid en visuell analys konstaterades att det var rotdödare.
| | Figur 1. Stapeldiagram över angripna plantor (index) av stråknäckare åren 2006-2025 för sommargradering i Västra Götalands- och Värmlands Län. | Bladfläcksvampar och mjöldagg | Vid det första graderingstillfället fanns små angrepp av svartpricksjuka på gamla blad i flera av
prognosfälten. Under påskhelgen runt den 20 april när höstvetet var i
bestockning kom ca 13 mm regn. Sedan följde ca tre veckor med kallt och torrt
väder vilket missgynnade utvecklingen av svartpricksjuka. Runt den 20 maj, då de flesta veten var mellan DC 37 och 41 kom
mellan 8 och 39 mm regn (mest i västra och sydvästra Skaraborg). Det
ostadiga vädret fortsatte de första veckorna in i juni. Svartpricksjukan
utvecklades långsamt och först i slutet av juni ökade angripna blad till 21 %. Vid
slutgradering i början av juli (DC 77) var i medeltal 68 procent av de tre
översta bladen angripna, se figur 2 (variation 4 - 100 procent). | | Figur 2. Skadegörarutveckling i höstvete 2025. Medeltal per vecka för Västra Götalands och Värmlands Län. | Det ligger på samma nivå som 2021 men under 2019 vilket framgår av figur 2 som illustrerar angreppens utveckling 2019 till 2025. För att få ett mått på angreppets styrka graderades också procent angripen bladyta på blad två uppifrån. Graderingen visar att i genomsnitt var 21 procent (variation från 0,01 till 68 procent) av bladytan angripen. Figur 3 visar angreppens storlek åren 2019 till 2025. | | Figur 3. Utvecklingen av svartpricksjuka i höstvete per utvecklingsintervall 2019–2025 (% angripna blad 1–3). Medeltal för Västra Götalands län och Värmlands län. | | | | Figur 4. Andel angripen bladyta i procent på blad två (uppifrån) av svartpricksjuka En jämförelse mellan åren 2019–2025. Medeltal för Västra Götalands län och Värmlands län. |
Redan
i slutet av april noterades de första angreppen av mjöldagg i tre fält, vilket är tidigt för området. Liten nederbörd
och kalla nätter gjorde att mjöldaggen utvecklades snabbt i några fält med
lätta jordar. Två fält överskred bekämpningströskel. Angreppen ökade inte mot
slutet av säsongen när nederbörden ökade så som vissa andra svampsjukdomar
gjorde. Vid slutgradering var angreppen i medeltal 6 procent på de tre
översta bladen, se figur 2, och varierade mellan 0–100 %. | Vetets
bladfläcksjuka fanns framförallt i riskfält (förfrukt vete och reducerad
jordbearbetning) i början av säsongen. Runt påsk (20 april) var det bra
betingelser för infektion av vetets bladfläcksjuka. Då var det varma
temperaturer runt 20–25 grader och det kom nederbörd. Men de flesta av våra
prognosfält är plöjda, framför allt om det är vete som förfrukt. Så trots bra
betingelser för infektion fanns det i stråskjutning endast angrepp i en femtedel
av prognosfälten, i medeltal 0,6 procent angripna blad. Större angrepp vid
axgång, 20 procent angripna blad fanns i ett riskfält. Vid slutgradering fanns
svampen i 18 av 38 prognosfält. Angreppen var då i medeltal 5 procent (blad
1-3), som mest 22 procent. För att få ett mått
på angreppets styrka graderades också procent angripen bladyta på blad två. I
medeltal var mindre än 1 procent av bladytan angripen med variation från 0 till 8
procent vilket var lägre än förra året.
Ett litet angrepp av brunfläcksjuka förekom i ett
fält i Bohuslän. Sjukdomen förekommer mer sällan men gynnas av regn och värme.
Sjukdomen uppträdde i mitten av juni efter en period med mycket nederbörd och
varmare temperaturer.
|
Det första angreppet av gulrost i vårt område hittades i mitten av maj. Sedan ökade gulrosten snabbt och i
början av juni i samband med axgång, fanns gulrost i 8
fält och många rapporterade om stora angrepp i länet. Angrepp fanns i sorterna Kask, KWS Ahoi, Chevignon, Julius, Kalmar och
RGT Reform, med som mest 40 % angripna blad.
Utöver prognosfälten rapporterades också angrepp i sorterna Norin. Gulrosten fortsatte
att öka och fanns vid midsommartid i mer än hälften av fälten, som mest 98
procent angrepp. Även sorten Brons hade då angripits. Vid slutgradering fanns
angrepp i 20 fält, störst angrepp i sorten Chevignon med 100 procent angripna
blad. I medeltal var 17 procent blad angripna vilket är i nivå som år 2024, se figur 5.
Först i slutet av juni noterades små angrepp av brunrost i två fält, i sorten Informer.
Den kalla och sedan regniga våren missgynnade brunrost och vid slutgradering
fanns angrepp i 10 fält i sorterna Informer, Brons, Etana, Informer. I medeltal
2 % angripna blad och som mest 32 % angripna blad.
| | Figur 5. Andel angripen bladyta i procent på blad två (uppifrån) av gulrost. Jämförelse mellan åren 1988–2025. Medeltal för Västra Götalands län och Värmlands län. |
I mitten av juni rapporterades det in misstänkta fall av virus i höstvete. Sex prover samlades in och skickades på analys till SLU. Av de var ett prov positivt för vetedvärgsjuka och två prov positiva för rödsotvirus. Detta beror troligen på den varma hösten 2024 då insekterna flög länge. |
Flugor och övriga skadeinsekter
|
Angrepp
av tredje generationens fritfluga noterades i flera tidigt sådda höstvetefält
under hösten 2024. Framför allt drabbades fält där spillsäd hade lockat till
sig fritflugor tidigt och där sedan fritflugans larv angrep brodden på väg upp.
Angrepp (på hösten) av andra generationens kornfluga
noterades också i många höstvetefält under hösten. Under vinter och tidig
vår gick det att se symtom i form av purjolöksformade skott i flertalet
prognosfält. Även skador av gräsflugor och rågbroddfluga noterades där skotten
hade gulnat och dött. Hösten 2024 var en ovanligt varm höst med milda
temperaturer till slutet av oktober vilket gynnade flugor. Få bladlöss noterades säsongen 2025 och bekämpningströskeln överskreds endast i ett fält.
| | Figur 6. Andel angripen bladyta i procent på blad två (uppifrån) av svartpricksjuka En jämförelse mellan åren 2019–2025. Medeltal för Västra Götalands län och Värmlands län. |
Överlag har förekomsten av gul -och röd vetemygga
varit låg de senaste 10 åren, se figur 6. I år var förekomsten lite högre då en
fjärdedel av fälten var över skadetrösklen på 6 procent angripna kärnor. Detta
berodde troligen på att vädret slog om till mer nederbörd i slutet av maj. För
att vetemyggan ska kläckas behövs fukt några veckor före axgång vilket skedde i
år.
I år inventerades förekomsten i 38 fält i början av juli
och angripna kärnor hittades i totalt 31 fält. I medeltal var 2,9 procent av
kärnorna angripna av gul vetemygga (variation 0 – 10,9) och 2,1 procent av röd
vetemygga (variation (0 – 13,8).
| | | | | | |
|
Besök vår webbplats jordbruksverket.se
Ring vår växel 036-15 50 00
Jordbruksverket, 551 82 Jönköping
|
| | |
|
|