Tidig höstsådd ökar risken för angrepp av skadegörare

Tidig skörd och bra skördeväder gör att många har goda förutsättningar att så höstsäden tidigt i år. Tidig sådd har fördelar och ger ofta ett bättre etablerat bestånd jämfört med sen sådd. Ur växtskyddssynpunkt finns dock flera risker med alltför tidig sådd. Ofta ökar problemen med sjukdomsangrepp, insektsangrepp och ogräs. Övervintringen kan också påverkas, vilket blev tydligt under den senaste vintern.

Med tidig sådd menas augusti och första veckan i september.

Frodiga bestånd gynnar svampangrepp

Snömögel

Tidigt sådda stråsädesfält växer sig ofta frodiga med täta bestånd vilket ökar risken för utvintringsskador av snömögel. Under milda vintrar kan bladmassan fungera som ett ”täcke” och ge samma gynnsamma mikroklimat som ett snötäcke på otjälad mark. I en tät gröda kan snömögelsvampen växa från planta till planta och det kan ge omfattande skador om marken är otjälad. 

Svampen sprids med smittat utsäde, men också med smittade skörderester från stråsäd. Det finns ingen möjlighet till kemisk bekämpning i fält. Förebygg angrepp genom att senarelägga sådden och anpassa utsädesmängden efter såtidpunkt för att motverka för stor tillväxt av bladmassa. Flertalet betningsmedel ger bra skydd mot den utsädesburna smittan.

Stråknäckare och rotdödare

Dessa sjukdomar kan gynnas av en tidig sådd. Riskfält för sjukdomarna är fält med vete efter vete, särskilt i kombination med mycket skörderester och spillsäd. Mot dessa sjukdomar finns inga bekämpningsåtgärder att ta till under hösten. 

"Svarta ax" som diskuterats flitigt de senaste åren är ibland orsakade av dessa sjukdomar. Plantor som är försvagade av sjukdomarna får dålig kärnmatning och angrips lätt av sotdaggsvampar som ger den typiska svarta färgen på axen. 

Ogräs och spillsäd bidrar också till att göra bestånden täta. De gynnas också av en tidig sådd då de får större möjlighet att växa sig stora och kraftiga under hösten.

Flugor kan angripa höstsäden

Fritfluga

Tredje generationen av fritfluga kan skada tidigt sådda fält av höstvete, råg och rågvete. En mild höst med temperaturer över 15 °C ökar risken för angrepp. Fritflugan lägger ägg på plantor i 1,5–2 bladstadiet dels direkt i höstsäd, på spillsäd samt gräsogräs i stubben. När sedan angripen spillsäd/gräsogräs bearbetas kan fritflugans larv förflytta sig i jorden och angripa den nysådda höstsäden. Speciellt kan detta förekomma efter halmsträngar där det finns skydd och mycket spillsäd. 

Gul gräsfluga

Lägger också ägg på hösten, när höstsådden kommit upp. Äggen kläcks först på våren och då kryper larven in i plantan. Skadorna liknar fritflugans men uppstår först på våren. Kraftiga angrepp av gräsfluga är ovanligt men mindre skador har förekommit under senare år. 

Kornfluga

Vi har under året sett en liten ökning av angrepp från kornfluga i vårvete norr om Mälaren, men det är fortfarande ovanligt med skador. Andra generationen av kornfluga kan angripa höstsäd. Larven gnager i stråbasen och kan döda skott, men även ge ett kolv- eller purjölöksliknande utseende på plantan. Oftast kompenserar plantan för skadan men är beståndet försvagat av olika anledningar kan angreppet få betydelse. 

Insekter sprider virussjukdomar

Vetedvärgsjuka

Randig dvärgstrit kan sprida den allvarliga virussjukdomen vetedvärgsjuka. Stritens möjligheter att sprida sjukdomen underlättas av tidig sådd och varmt väder efter uppkomsten.

Rödsot

Bladlöss sprider virussjukdomen rödsot. Angrepp förekommer då och då i vårsäden, framförallt i havre och vårvete. Samma virus kan också angripa höstsäd men hittills har det varit mycket ovanligt i Mellansverige. En del kraftiga angrepp förekom i södra Sverige 2024. Risken för att det ska bli skadliga angrepp i Mellansverige ökar med tidigt sådda fält, ovanligt varm och lång höst (framförallt in i oktober, november och december) samt större mängder bladlöss i fälten.

Senarelagd sådd effektivare än kemisk bekämpning

En senare sådd är en bra metod för att göra det svårare för insekterna att orsaka skador. Det kortar ner tiden de har på sig att göra skadan och dessutom begränsar lägre temperaturer deras livaktighet. Finns det behov att bekämpa kemiskt görs det med en pyretroid.

Pyretroiderna är kontaktverkande och behöver därför ha god täckning. Läs alltid etiketten för exakt information om användningsområde, skadegörare, dosrekommendationer och användningsvillkor. Det finns omfattande användningsvillkor för preparaten.