Växtskyddsåret 2025 - Sockerbetor

Tidig sådd

Torrt och relativt varmt i mars och april ledde till ett ovanligt tidigt vårbruk. De första betorna såddes redan i mitten på mars. Medelsådatum i år blev den 1 april, vilket är nästan tre veckor tidigare än i fjol och elva dagar före medelsådatum den 12 april. Över lag var uppkomsten bra, med undantag för en del fält med ojämn uppkomst ofta beroende på torr och lucker jord. Efter uppkomsten var tillväxten långsam till en början. Maj var något kallare medan sommarens temperaturer var normala. Normal mängd nederbörd föll från slutet av maj fram till augusti, som var torrare än normalt. Generellt ser dock skördenivån god ut och prognosen har också justerats upp under säsongen. Sammantaget ser det ut att bli en skörd över 5-årsmedeltalet.

Insekter

Bevakningsrundorna för insekter startade i år i mitten av april och utfördes i samarbete mellan Nordic Beet Research (NBR), Nordic Sugar och Växtskyddscentralen. Totalt inventerades 19 fält i hela odlingsområdet varje vecka. Resultaten publiceras löpande på Nordic Sugars webbplats (sockerbetor.nu) samt i appen Sockerbetor.

Kallt, torrt och soligt väder gynnade tripsen samtidigt som betorna växte långsamt under april-maj. Tripsen orsakade på många håll sugskador på hypokotylen vilket sedan resulterade i sekundära svampangrepp. En del fält behandlades mot trips. Ägg av första generationens betflugor noterades under maj. Totalt sett blev skadorna av larverna betydligt mindre än de senaste två åren då många ägg inaktiverades och aldrig kläcktes. Även andra och tredje generationens betfluga observerades i mitten på juni respektive i juli, men även här blev angreppsnivåerna måttliga och betydligt mindre än i fjol. Denna säsong noterades större angrepp av betbladlöss än de senaste åren, och i slutet på juni var det många fält som överskred bekämpningströskeln. Det förekom även en del persikbladlöss. Symptom på virussmitta (BMYV) syntes i fler fält än de senaste åren, vilket sedan bekräftades vid analys. Det rörde sig dock om mindre fläckar i fälten som inte hade så stor betydelse (beroende på lyckad bekämpning av löss). Förekomsten av gammaflyn följdes med hjälp av feromonfällor på några platser i Skåne. Fångsterna var måttliga.

Svampsjukdomar

I år bevakades svampsjukdomar på åtta platser i odlingsområdet i samarbete med NBR. I de fem sortförsöken följdes sorterna Fabienna KWS, Nakskov, Caprianna KWS och Miracula KWS. Utöver sortförsöken följdes ett led i svampförsöken på fyra platser. Resultaten publiceras löpande på Nordic Sugars webbplats (sockerbetor.nu) samt i appen Sockerbetor.

Svampbevakningen startade i början av juli och de första angreppen av betrost och Cercospora hittades runt den 20 juli i nordöstra, sydöstra samt sydvästra Skåne. Det torra vädret i augusti och september bidrog till att angreppen utvecklades förhållandevis långsamt till en början. Angreppen av Cercospora var högre än de senaste åren. På vissa platser var det kraftiga angrepp av Cercospora, framför allt i bevattnade fält i nordöstra och södra Skåne, men även obevattnade fält drabbades mer än vanligt i år. För betrost tog angreppen fart först i mitten av augusti och var då spritt i hela området. Betrost var också en av de mest betydelsefulla sjukdomarna i år, slutangreppen blev dock lägre än de senaste åren. Mjöldagg fanns på en del platser och gynnades av mycket dagg i augusti och september. Angreppen blev högre än normalt. Det var dock stor variation mellan olika områden och fält när det gäller mjöldagg. De starkaste angreppen förekom i de södra delarna av området. I dessa fält kunde angreppen bli betydande i känsliga sorter. Även Ramularia noterades i år i något större omfattning än de senaste åren.

I juli och augusti började en del fält bli gulflammiga och det visade sig vara angrepp av betbladmögel, även benämnd Peronospora. Sjukdomen har funnits i Sverige länge, men är relativt ovanlig och starkt beroende av årsmån. Algsvampen gynnas av svalt och fuktigt väder och triggades förmodligen i gång av denna väderlek i juni och juli. Typiska symptom är gulflammiga blad med svartnande blad i tillväxtpunkten. Det kan också i sällsynta fall bildas en sekundär röta i nacken på betan. Generellt bedöms betydelsen av angreppen ha varit förhållandevis små, även om enstaka fält uppvisade relativt omfattande angrepp. Det har också funnits en stark koppling till sort vad gäller angreppen.

Utveckling av skadegörare i sockerbetor 2025

Årsvisa jämförelser i sockerbetor

Sammanslagen förekomst av mjöldagg, Ramularia, Cercospora och betrost

Mjöldagg

Betrost