Tidig skörd och bra skördeväder gör att många har förutsättningar att så höstsäden tidigt i år. Tidig sådd har en del fördelar, men ur växtskyddssynpunkt finns också en hel del risker med tidig sådd. Det ger ofta större problem med svampangrepp, insektsangrepp och ogräs. Övervintringen kan också påverkas vilket var tydligt under senaste vintern.
I Södermanland, Örebro län och Östergötland menar vi att tidig sådd av höstsäd är sådd i augusti eller första veckan i september. En tidig sådd ökar chanserna för en kraftigt utvecklad gröda, men ger också mer tid för olika skadegörare att orsaka skador på grödan.
Det går inte att förutsäga hur höstens väder kommer att bli men trenden de senaste åren är att höstarna blivit varmare.
Frodiga bestånd gynnar svampangrepp
Snömögel
Tidigt sådda stråsädesfält växer sig ofta frodiga med täta bestånd vilket ökar risken för utvintringsskador av snömögel. Under milda vintrar kan bladmassan fungera som ett ”täcke” och ge samma gynnsamma mikroklimat som ett snötäcke på otjälad mark. I en tät gröda kan snömögelsvampen växa från planta till planta och det kan ge omfattande skador om marken är otjälad.
Svampen sprids med smittat utsäde, men också från smittade skörderester från stråsäd. Det finns ingen möjlighet till kemisk bekämpning. Förebygg angrepp genom att senarelägga sådden och anpassa utsädesmängden efter såtidpunkt för att motverka för stor tillväxt av bladmassa. Flertalet betningsmedel ger bra skydd mot den utsädesburna smittan.
Stråknäckare
och
rotdödare
Dessa sjukdomar kan gynnas av en tidig sådd. Riskfält för sjukdomarna är fält med vete efter vete, särskilt i kombination med mycket skörderester och spillsäd. Mot dessa sjukdomar finns inga bekämpningsåtgärder att ta till under hösten.
"Svarta ax" som diskuterats flitigt de senaste åren är ibland orsakade av dessa sjukdomar. Plantor som är försvagade av sjukdomarna får dålig kärnmatning och angrips lätt av sotdaggsvampar som ger den typiska svarta färgen på axen.
Ogräs och spillsäd bidrar också till att göra bestånden täta. De gynnas också av en tidig sådd då de får större möjlighet att växa sig stora och kraftiga under hösten.
Flera flugor kan angripa höstsäden
Fritfluga
Tredje generationen av
fritfluga lägger ägg på spillsädesplantor eller tidigt sådd fält av höstvete, råg eller rågvete. Störst aktivitet är det vid temperaturer över 15
°C. Just nu ser vi stora mängder fritflugor i de fångstskålar vi satt ut i en del fält. Ett återkommande problem under senare år är att flugorna lägger ägg på spillsäd i fälten framförallt i bossträngarna efter tröskan. Där är det tjockt med spillplantor och många av dessa kan vara angripna. Fluglarverna kan krypa över från spillplantorna till den nysådda grödan om man inte först plöjt ner eller bearbetat/sprutat bort spillplantorna. Det behöver också gå en tid mellan det att spillplantorna är hanterade och att grödan kommer upp, för att undvika att fluglarverna angriper den nya grödan. I många fält har man kunnat se effekter av angrepp i form av uttunnade bestånd främst i ränder efter tröskan.
Kornfluga
Kornflugan har orsakat stora skador i vårvetefält i främst södra och västra Sverige, skador som beror på deras vårgeneration. Skadorna har ökat även i östra Mellansverige. Flugan har också en andra generation som lägger ägg vid höstsäd som kommit upp tidigt. Skadorna liknar fritflugans med döda skott. Lite senare, och även på våren, kan man ibland se uppsvällda, spolformade strån. Angreppen får sällan någon betydelse eftersom höstsäden oftast kompenserar skadorna med nya skott på våren.
Gul gräsfluga
Flugorna lägger också ägg på hösten, när höstsådden kommit upp. Äggen kläcks först på våren och då kryper larverna in i plantorna. Skadorna liknar fritflugans men uppstår först på våren. Kraftiga skador av gräsflugan är ovanligt men mindre skador har förekommit i området under senare år.
Insekter kan sprida virussjukdomar
Randig dvärgstrit
Striten kan i riskområden, (där allvarliga angrepp tidigare förekommit) sprida och orsaka skador av vetedvärgsjuka. Stritens möjligheter att sprida sjukdomen underlättas av tidig sådd och varmt väder efter uppkomsten. Ytterligare faktorer som bidrar till att underlätta spridningen av virus är reducerad bearbetning med växtrester som står kvar i fältet och närheten till plantor med smitta t.ex. vete, rajgräs och vitgröe.
Bladlöss
Bladlöss sprider virussjukdomen rödsot. Angrepp förekommer då och då i vårsäden, framförallt i havre och vårvete. Samma virus kan också angripa höstsäd och har vissa år orsakat stora skador i Sydsverige. I Mellansverige har vi ännu bara sett lindriga angrepp, men i klimatförändringens spår med varmare höstar ökar riskerna för angrepp. Risken för att det ska bli skadliga angrepp i Mellansverige ökar med tidigt sådda fält, varma och långa höstar samt bladlöss i fälten.
Senarelagd sådd är ofta effektivare än kemisk bekämpning
En senare sådd är en bra metod för att göra det svårare för insekterna att orsaka skador. Det kortar ner tiden de har på sig att göra skadan och dessutom begränsar lägre temperaturer deras livaktighet. Effekten av senare sådd är oftast bättre jämfört med kemisk bekämpning.
Är det inte möjligt att senarelägga sådden och vädret samtidigt fortsätter att gynna flugor, stritar och bladlöss kan det vara aktuellt med en kemisk bekämpning.
