De senaste fyra åren har det
skett en liten minskning av havreodlingen i Halland, Skåne och Blekinge. Den uppgick
2025 till drygt 17 200 hektar.
Förekomsten av havrens
bladfläcksjuka var i år något större än de senaste fem åren, men i nivå med
2022. Små angrepp sågs i enstaka fält under hela säsongen och i mitten av juni
ökade omfattningen. Vid slutgraderingen fanns havrens bladfläcksjuka i hälften
av fälten, alla med måttliga angrepp. Omfattningen av mjöldagg var stor
i år, angreppen kom tidigt och slutangreppen blev höga. Det var senast 2002 som
angreppen var i samma omfattning för havre som i år. Ingen kronrost
noterades i prognosfälten. Bladbakterios noterades endast som ett litet angrepp
i ett fält sent på säsongen.
Fusariumsvampar som angriper axet kan bilda mykotoxiner. Det är
framför allt Fusarium graminearum som
bildar toxinet DON (deoxynivalenol). Det finns gränsvärde för detta toxin.
Varje år tar föreningen Foder och spannmål analyser i leveranser till
spannmålsmottagningar för att kontrollera förekomsten av fusariumtoxiner. I
vårt område (Skåne, Halland och Blekinge) var förekomsten låga. Preliminära
resultat från över 1100 DON-analyser visar endast en analys över gränsvärdet. Förekomsten
av toxinerna T-2/HT-2 och ZEA var också låga och överskred inga gränsvärden.
Förekomsten av havrebladlöss
var låg och framför allt senare än normalt. Bladlöss noterades inte förrän i
början av juni. Även sädesbladlöss och gräsbladlöss började synas
vid det här laget, vilket däremot är ovanligt tidigt för dem. Endast en
fjärdedel av fälten nådde någon gång under säsongen bekämpningströskeln för
bladlöss.
Eftersom vårsådden var tidig i
år så var fälten förbi 1,5-bladsstadiet när 90 daggrader för fritflugan uppnåddes.
Skadorna av fritfluga blev därför låga i år och noterades endast i tre fält i
ringa omfattning.
