Begynnande blomning i höstvete. Foto: Elin Persson
Svamp i höstvete
Utvecklingen i stråsäden har gått snabbt. Angreppen av svamp i höstvetet
är ovanligt små hittills. Det förekommer angrepp av gulrost i mindre omfattning
samt enstaka angrepp av brunrost i södra Skåne. Svartpricksjukan har
missgynnats av det tidigare torra vädret. Sena angrepp av svartpricksjuka är av
mindre betydelse för skörden. Bevaka därför främst gulrost och brunrost. Följ
trösklarna och bekämpa endast vid behov.
Jämfört med de senaste
åren förekommer det för tillfället ovanligt lite gulrostangrepp så här långt.
Under de senaste veckorna har det noterats angrepp på enstaka platser,
företrädesvis i södra Skåne i sorten Kask men även i SU Joran. Många sorter är
mottagliga och behöver kontrolleras regelbundet. Mycket mottagliga sorter är
t.ex. Kask, KWS Ahoi, Julius och Norin. Hittills finns det endast någon enstaka
rapport om brunrost i södra Skåne. Många sorter är mottagliga. Mycket
mottagliga sorter är bl.a. Brons och Terence. För sorters mottaglighet, se
sidan 84 i Bekämpningsrekommendationer, svampar och insekter 2026. Angreppen av svartpricksjuka är små och finns ännu
till största delen nere i botten på bestånden. Svartpricksjuka har en lång
latensperiod (tiden från infektion tills symptom framträder) på 3–4 veckor. Det
i huvudsak torra vädret under maj har medfört att de infektioner som har skett
kommer att uppträda relativt sent, vilket ofta ger en liten skördepåverkan.
I många höstvetefält
har en svampbehandling gjorts, i de flesta fall med reducerad dos. Behovet för
en kompletterande behandling är i flertalet fall mycket liten i nuläget på
grund av det låga svamptrycket. De svampar som kan vara av betydelse att
fortsatt bevaka är främst gulrost och brunrost. Kompletterande behandling mot
gulrost kan bli aktuell även om tidigare bekämpning har gjorts. Brunrost kan
föranleda en bekämpning vid större angrepp. Fortsätt därför att bevaka fälten
och följ utvecklingen. I de fall det trots allt är aktuellt med en
kompletterande behandling, eller sen huvudbehandling, se växtskyddsbrevet Höstvete - svampbekämpning.
Angrepp av gulrost på höstvete. Foto: Jordbruksverket
Maxdoser för behandling med samma verksamma ämne
Observera att om man använder flera preparat
under säsongen som innehåller samma aktiva substans måste man ta hänsyn till
hur mycket de innehåller så att inte den totala mängden aktiv substans blir för
hög.
Se vidare i Bekämpningsrekommendationer, svampar och insekter 2026, s. 117.
Regnig väderlek under
blomningen i kombination med värme är de viktigaste faktorerna för att
infektion i axet av fusariumsvampar skall ske. Vid torr väderlek under
blomningen minskar risken, även om det har regnat innan. Effekten av kemisk
bekämpning är måttlig (cirka 50 %) och är främst motiverad i typiska riskfält. Störst
risk för infektion är det i fält med mycket skörderester på markytan. Majs är
den förfrukt som medför allra störst risk för fusariumsmitta, därefter vete,
rågvete, havre, sockerbetor och gräsvall. Lägst är risken efter baljväxter och
oljeväxter.
Den allvarligaste effekten av axfusarios är att toxinet DON kan bildas.
Från den 1 juli 2024 sänktes gränsvärdet för DON i obearbetad spannmål från
1250 µg/kg till 1000 µg/kg. Mer information om axfusarios och fusariumtoxiner
finns i skriften Fusarium –
Rekommendationer för att reducera fusariumtoxiner i spannmål 2026. Lathund för
riskbedömning för enskilda fält finns i ovannämnd skrift om fusarium samt i Bekämpningsrekommendationer, svampar och insekter 2026. För ytterligare information om bekämpning av axfusarios se Växtskyddsinfo, länk i boxen nedan.
För mer information om skadegörarnas biologi och kännetecken använd vår e-tjänst Växtskyddsinfo. Tjänsten sammanfattar information från Bekämpningsrekommendationer, Sjukdomar och skadeinsekter, Nordiska namn på växtskadegörare och Växtskyddscentralernas bildarkiv. Du kan välja att söka på skadegörare, gröda eller fritext.
