Vädret under augusti var stabilt och torrare än normalt.
I slutet på augusti uppmättes temperaturer kring 25 grader i hela området. I september
fortsatte temperaturen vara stabil för området och i mitten på månaden kom det
regn i hela området. Vädret i oktober och november var ovanligt varmt. I slutet
på november kom den första snön som efter några dagar smälte bort. Det
fortsatte vara ovanligt varmt under vintermånaderna. I delar av Dalarna var det
ett beständigt tunt snötäcke fram till slutet på februari. I övriga delar av
länen kom och smälte snön i perioder fram till februari, se figur 1.
Våren inleddes varm i hela området, det var samtidigt
väldigt torrt och uppmättes i stort sett ingen nederbörd. April fortsatte vara
varm och relativt torr. Under början av maj slog vädret om och det blev kallt
för perioden, med nästintill inga dagar där medeldygnstemperatur översteg 15
grader. Maj gav övergripande skurbetonat väder med totalt sett låga
nederbördsmängder. I slutet på maj kom en större regnmängd i hela området.
Under sommarmånaderna juni och juli var det stor
variation i nederbördsmängd i området. Torrast var det i delar av Stockholms län och
blötast i Dalarna. Juni var kallare än normalt. I mitten på juli drog varmare
väder in och under närmare två veckor översteg den maximal dagstemperaturen 25
grader. Augusti bjöd på många regnskurar vilket ledde till att skörden blev något
utdraget.
Figur 1. Ytdiagram som visar antal snödagar samt snödjup månadsvis för tre olika platser 2024/2025 (SMHI).
Figur 2. Antal soltimmar månadsvis 2024/2025 jämfört med normalvärden i Stockholm (SMHI).
Figur 3. Stapeldiagram som visar månadsvis nederbörd vid tre olika platser 2024/2025 samt normalnederbörden för perioden 1991 till 2020 (SMHI).
Figur 4. Stapeldiagram som visar månadsvis temepratur vid tre olika platser 2024/2025 samt normalnederbörden för perioden 1991 till 2020 (SMHI).
Figur 5. Linje- och stapeldiagram som visar dygnsvis medeltemperatur och regnmängd för tre platser maj–juli 2025 (SMHI).
Grödornas utveckling
Höstsådd och övervintring
Tack vare goda förhållanden under augusti 2024 kunde
sådden ske under bra förhållanden och den höstsådda arealen för hela området var
den näst största sedan 2020 och den andra största någonsin i vårt område. Undantaget
var Gävleborg som till följd av en blöt höst hade en lägre areal höstsått är
vanligt. Totalt i området såddes det knappt 30 procent mer höstvete än hösten
2023. Till följd av en mild vinter blev övervintringen överlag god, i delar av
Dalarna och Gävleborg fanns problem med utvintringsskador.
Vårsådd och utveckling under våren
Sådden av de vårsädesfält där graderingsrutorna
placerades ut skedde från slutet av mars till slutet av april i Uppsala,
Västmanlands och Stockholms län. Detta var ovanligt tidigt för området och
kunde ske till följd av att vintern och våren var nederbördsfattig och mild,
vilket ledde till snabb upptorkning. I Dalarnas och Gävleborgs län skedde vårsådden
under maj månad och i vissa fall in i juni. Graderingsfälten med baljväxt
såddes till största del under hela april månad. Med undantag för ett antal
ärtfält som såddes under de sista dagarna av mars samt några vårraps- och
åkerbönsfält som såddes i början av maj.
Trots en på många håll, ovanligt tidig sådd, var
utvecklingen av vårsäden inte snabbare än vanligt. Detta då maj månad var kall
och torr. Etableringen var god i de flesta graderingsfälten.
Utvecklingen av höstvete gick snabbt i slutet av april
men stannade av i maj.
Första veckan i maj började de första höstrapsfälten
blomma och en vecka senare blommade majoriteten av fälten, blomningen pågick sedan
under tre veckor.
Utveckling under sommaren
I andra veckan av juni var det flesta höstvetefälten i axgång.
Många av höstraps- och ärtbestånden var mycket kraftiga
och höga.
Vårsäden gick in i axgång i under de två sista veckorna
på juni. Årsmånen ledde till att speciellt vårkornet hade goda förutsättningar
att utveckla många axbärande skott. Våroljeväxterna började blomma i mitten av
juni och ärt- och åkerbönsfälten började blomma en vecka senare.
Skörd och kvaliteter
Skörden var i full gång under augusti månad och en stor
del av skörden bärgades under goda förhållanden. Avkastningen var bättre än
normalt, de stora volymerna ledde till logistik- och kapacitetsutmaningar hos
en del spannmålsmottagningar. För vissa lantbrukare blev detta en flaskhals i
tröskningen. Den höga skörden gjorde i en del fall att växtnäringen inte räckte
till och att kvalitén blev något sämre. På vissa håll blev skörden utdragen
till följd av regnskurar vilket ledde till sen skörd av till exempel åkerböna. På en del håll i Dalarna ledde den senarelagda skörden till följd av regnskurar
och fuktigt väder till höga halter av fusariumtoxinet DON i havre.
