För flera skadegörare i majs är förebyggande åtgärder viktiga för att hantera problem, då kemisk bekämpning oftast inte är möjlig. Växtskyddscentralen har inventerat skadegörare i ett tiotal majsfält i vårt område. Som vanligt är den största skadegöraren vildsvin.
Undersök fälten för eventuell förekomst av skadegörare innan skörd. Detta för att kunna motverka växtföljdssjukdomar och optimera en bearbetningsstrategi.
Inga angrepp av majsmott har noterats i våra inventerade fält. Det beror troligen på den kalla vintern med barfrost som missgynnade majsmottets överlevnad i vårt område. Överlag var majsfälten friska. Det vi har hittat är begynnande symtom av fusarium och majsögonfläck. I flera av fälten noterades stora kolonier av bladlöss men ingen rödsotvirus hittades. Externa rapporter om två fält med dålig tillväxt har inkommit där frilevande nematoder misstänks vara orsaken.
Majsmott – knäckta stjälkar och borrmjöl
Bild 1. Majsmott, går ofta enkelt att hitta larven i närheten av ingångshålet
Bild 2. Knäckt stjälk med borrmjöl på grund av majsmottlarv. Notera även den rödfärgade stjälken.
Förekomst av majsmott upptäcks enklast innan skörd. Tecken på angrepp kan
vara borrhål med borrmjöl i stjälkar och kolvar samt knäckta stjälkar i fält. Genom
att skära i misstänkta plantor kan larven upptäckas inuti stjälken, ofta nära
borrhålet. Det går även ibland att se larvernas ingångshål i stubben efter
skörd, men det är fördelaktigt att undersöka innan skörd.
Förebyggande åtgärder är enda och bästa möjligheten
Majsmottet ger skördeproblem genom liggmajs och kan öka fusariumangrepp (stjälkröta och kolvfusarios). I sockermajs orsakar den kvalitetsproblem. Det finns ingen godkänd kemisk bekämpning av majsmott. Därför är förebyggande åtgärder nödvändiga för att hindra uppförökning av den. En ordentlig plöjning där stubben hamnar minst 10 cm ner i jorden är en viktig åtgärd. Kör gärna sönder stubben innan plöjning, för att hindra att majsmottet kan övervintra mellan noderna och i rotfästet.
Bild t.v och i mitten visar majsögonfläcksjuka. Symtomen är speciellt tydliga när bladet hålls upp mot ljuset, se bild t.v. På bild i mitten är bladet fotograferat mot marken. Typiskt är många bruna fläckar med en gul zon omkring fläcken. Foto: S. Furenhed, Jordbruksverket. Bild t.h. visar majsbladfläcksjuka. Fläckarna är avlånga och bruna eller grå. Foto: G. C. Nielsen, SEGES, Danmark
Svampsjukdomar i majs
Majsbladfläcksjuka ger vattniga, avlånga samt gråaktiga fläckar inledningsvis och blir sedan mer bruna och cigarrformade. Symtom av majsögonfläck är små, ljusa fläckar med brun-rödbrun ring, de syns tydligt när blad hålls upp mot ljuset.
Fusariumangrepp kan orsaka stjälkröta och kolvfusarios. Stjälkröta syns som vitrosa fläckar, omgivna av ett mörkare område, ofta under kolvbladen. Vid kraftiga angrepp brådmognar plantan och kan knäckas som följd. Kolvfusarios ger ett vitt och/eller rött till mörkrosa mycel på kolvarna. Fusariumangreppen bildar toxiner som är giftiga för djuren och försämrar kvalitén på fodret.
Symtom av majssot känns enkelt igen på de svulster som bildas på kolvar, blad och luftrötter. Majssoten har ingen betydelse för djurens hälsa eller mjölkkvalité, men kan påverka fodervärdet negativt vid större angrepp.
En varierad växtföljd och plöjning är viktiga åtgärder för att hantera bladfläcksvamps-, fusarium- (stjälkröta och kolvfusarios) och majssotangrepp. Genom att vända ner växtresterna minskar risken för spridning av svamparna. För att hantera bladfläcksvamparna kan även en mer motståndskraftig sort väljas.
Jordbrukverkets e-tjänst Växtskyddsinfo
För mer information om skadegörarnas biologi och kännetecken använd vår e-tjänst Växtskyddsinfo. Tjänsten sammanfattar information från Bekämpningsrekommendationer, Sjukdomar och skadeinsekter, Nordiska namn på växtskadegörare och Växtskyddscentralernas bildarkiv. Du kan välja att söka på skadegörare, gröda eller fritext.
