Analysera sotförekomsten i utsädet |
| | |
Växtskyddscentralerna 2026-02-23 |
| | | | |
|
Håll koll på sotförekomsten i utsädet. |
Hittills visar sundhetsanalyserna av lantbrukarprov från
Frökontrollen i Mellansverige AB och Jordbruksverkets Utsädesenhet ett mindre
betningsbehov i vårsäd jämfört med förra året. Sot förekommer frekvent i både
vårkorn, havre och vårvete och det är därför viktigt att göra analys även för
sotsvamparna för att veta om det finns i utsädet. Finns sotsvampar är val av
betningsmedel extra viktigt så att man får bra effekt mot dessa sjukdomar. | | | | | Trots lägre nivåer än i fjol, finns det som vanligt en hel
del av kornets bladfläcksjuka i utsädespartierna. Medelsmittan av de
analyserade partierna är hittills ca 17 % och gränsen för betningsbehov är 15 %
smitta. Det innebär att en hel del partier kommer behöva betas mot
bladfläcksjuka. Nivåerna av Bipolaris har sjunkit rejält från de höga nivåerna
i fjol och ligger i år på drygt 6 %. Betningsgränsen för Bipolaris ligger på 20
%. Fusarium spp. ligger som normalt på nivåer runt 4 % i genomsnitt och ger därför
sällan upphov till något betningsbehov. Mot kornets bladfläcksjuka har många
metoder och preparat bra effekt som Thermoseed, Cedomon, Bariton Super, Beret
Extra, Celest Extra FormulaM, Difend Extra, Kinto Plus, Seedron, Vibrance Duo
och Vibrance Star.
Flygsot förekommer i över hälften av de testade partierna.
Medelsmittan ligger runt 1 % vilket är dubbelt så högt som gränsvärdet för
bruksutsäde. Flygsot i korn är viktigt att analysera eftersom sjukdomen snabbt
kan uppförökas om man inte betar med preparat eller metoder som har effekt mot
flygsot. De produkter som har tillräcklig effekt mot flygsot i korn är: Bariton
Super, Kinto Plus, Seedron och Vibrance Star
| | | | |
Strimsjuka är en mycket ovanlig utsädesburen sjukdom på korn som kan orsaka stora skördeförluster om den inte kontrolleras. Effektiv betning är egentligen den enda metoden som kan användas för att kontrollera sjukdomen. Sedan mera omfattande betning kom igång under 60-talet har strimsjuka i stort sett varit försvunnen, men under senaste två åren har några fall av strimsjuka påträffats i norra Sverige. Med tanke på hur ovanlig denna sjukdom varit är det minst sagt förvånande med dessa fall. Ser du symtom av strimsjuka i korn vill vi gärna att du hör av dig till oss, så att vi kan få en uppfattning om detta är mer utbrett. Symtomen är gulvita och bruna strimmor längs mittnerven på bladen, som ofta uppstår när 3-5 blad växt fram. Senare mörknar strimmorna och fler strimmor dyker upp även på
sidonerverna, till sist börjar bladen att rispas upp (se bilder nedan). Oftast går axet inte ur
holk, men om det gör det så är axet missbildat och vissnar utan att bilda
kärnor. | | | | | I vårvete ser sundheten över lag bra ut i årets analyser. Även
förekomsten av stinksot är lägre än de föregående åren, men drygt 10 % av de
analyserade partierna har angrepp i låga nivåer. Eftersom betning rekommenderas så
fort sporer påträffas, finns det en del partier som har betningsbehov mot
stinksot. Alla betningsprodukter på marknaden har god eller mycket god effekt
mot stinksot. | | | | |
I havre är det framförallt havreflygsot som kan ge
betningsbehov. Andelen partier som innehåller sot har sjunkit lite de senaste åren men är ändå uppe på över 40 %. Även medelsmittan har gått ner till drygt
2000 sporer per gram men eftersom gränsvärdet för bruksutsäde ligger på 500
sporer per gram innebär det att många partier har ett betningsbehov. Bäst
effekt mot havreflygsot bedöms Kinto Plus, Seedron, Vibrance Duo, Vibrance Gold
och Vibrance Star ha. I fjol låg även nivåerna av havrens bladfläcksjuka och
Bipolaris på ovanligt höga nivåer men de har sjunkit till i år. Gränsvärdet för
dessa båda sjukdomar och Fusarium spp. sammanlagt är 60 % smittade kärnor. Bara ett
fåtal partier kan nå dessa nivåer, och betningsbehovet mot dessa sjukdomar är
litet i år. Mer om gränsvärde och effekter av olika preparat finns i skriften Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2025 på sid 88-89 | | | | |
Användningsvillkor för att undvika resistens
| Två produkter har villkor kopplade till risken för
resistensutveckling. Det gäller Systiva och Vibrance Duo. Båda innehåller
verksamma ämnen som tillhör SDHI-gruppen. Villkoren anger att maximalt två
behandlingar per gröda får göras med produkter som tillhör SDHI gruppen, där
betningen räknas som den första. För grödor betade med Systiva måste en
eventuell första svampbehandling göras med ett preparat med ett annat verkningssätt
än SDHI. | | | | |
Undersök alltid eget utsäde
| Friskt och sunt utsäde med hög grobarhet är en viktig del i
ett förebyggande växtskyddsarbete och därmed en viktig åtgärd i integrerat växtskydd.
Starkt smittade partier och partier med låg grobarhet ska inte användas till
utsäde. Det är därför viktigt att göra en analys av egenproducerat utsäde. Både
sundhet och grobarhet kan variera mycket. Särskilt sotsjukdomarna kan snabbt
uppförökas om man använder samma parti i flera år. Sotsjukdomarna kan endast
behandlas genom betning. I Sverige gör vi en behovsanpassad betning, framför
allt i vårspannmål, baserat på resultaten från sundhetsanalysen. I många länder
betas allt utsäde generellt, oavsett smittonivå. Skicka ett representativt prov
enligt laboratoriets instruktion till:
• Frökontrollen Mellansverige AB, Box 22014, 702 02
Örebro (tel. 019-603 27 30) https://frokontrollen.se/utsadesanalys/ eller
•
Jordbruksverket, Utsädesenheten,
Österleden 165, 261 51 Landskrona (tel. 036-15 83 18). E-post:LaboratorieUtsade@jordbruksverket.se
| | | | |
Du får använda eget utsäde av stråsäd, trindsäd och
oljeväxter utan särskilt tillstånd från sortinnehavaren. Det finns dock vissa
arter som du inte får ta eget utsäde av. Det gäller till exempel råg och raps
av hybridsorter. Om du använder eget utsäde måste du komma ihåg att betala den
avgift som LRF och Svenska utsädesföretagens förening (SVUF) har kommit överens
om. Mer information om detta kan du läsa på SVUFs hemsida och på Jordbruksverkets web
| | | | | | |
|
Besök vår webbplats jordbruksverket.se
Ring vår växel 036-15 50 00
Jordbruksverket, 551 82 Jönköping
|
| | |
|
|