Här kommer åttonde delen av växtskyddsåret 2025 vilken presenterar förekomsten och inventeringar av olika skadegörare i potatis och majs.
God Jul och Gott Nytt År!
Den svenska majsarealen fortsatte
att öka med ca 2500 ha till drygt 37 500 hektar. I Värmland är arealen ca
211 ha vilket är en minskning. Dock fortsätter majsen att öka i Västra Götaland och
nu är arealen ca 3680 ha. Majsbestånden utvecklades långsamt
under första delen av växtperioden då det var kyligt. Vid omslag till varmare
och regnigare väder i början av juni tog tillväxten fart men majsen blev
kortare än normalt. Generellt blev kvaliteten sämre i år då majsen inte hann mogna. För tredje året i rad gör Växtskyddscentralen en inventering av skador i några
majsfält.
Svampsjukdomar och insekter
Runt den 10 maj var temperatursumman uppe i 90 daggrader
vilket är vad som behövs för att fritflugan ska flyga. Det sammanföll med en
del majs som var i det känsliga 1,5 bladstadiet. Dock måste det vara varmt och
ganska vindstilla för at flugorna ska flyga. Den kalla våren missgynnade
fritflugornas inflygning så få angrepp av fritfluga hittades på försommaren. I
september graderades övriga skadegörare i fem majsfält. I flera av fälten
förekom stora angrepp av vildsvin. Ingen förekomst av majssot, majsögonfläck
och majsbladfläck hittades. I ett fält graderades angrepp av fusarium som
fläckar under kolvens blad. Inga angrepp av kolvfusarios noterades. Bladlöss noterades
vid slutgradering i flera av prognosfälten. I ett fält misstänktes rödsotvirus
vilket senare verifierades av SLU. I ett fält observerades angrepp av majsmott
där det varit majs två år i rad, se bild ovan.
Potatis
Omfattning och sortfördelning
Totalt graderades nio fält i Skaraborg från 4 juni till
den 16 juli. I de fält som behandlas mot bladmögel graderades potatisen i
behandlad gröda. Två av fälten var ekologiska.
Olika sorter med varierande mottaglighet för bladmögel
ingick i både konventionellt- och ekologiskt odlade fält samt fältförsök.
Syftet är att följa stritarnas inflygning samt att upptäcka när de första
potatisbladmögelangreppen uppträder i olika områden, för att få ett underlag
till behovsanpassad bekämpning.
Potatisbladmögel
Vid potatisens uppkomst i slutet av maj och i början av juni var
vädret lite svalare och en hel del nederbörd föll. I mitten av juni blev det varmare och det var
hög luftfuktighet och fortsatt en del nederbörd. Risken för bladmögel ökade och
några fall av potatisbladmögel konstaterades i färskpotatis och ekologisk
potatis i början av juli. I mitten av juli upphörde nederbörden och varmt och
torrt väder minskade infektionstrycket av bladmögel.
I Västra Sverige var det enligt Skimmelstyrning (se figur 1) låg risk för bladmögel i början av
säsongen. I slutet av juni och i början av juli visade prognosmodellen
på en högre risk. Under senare delen av juli och augusti var risken för bladmögel
låg.
Figur 1. Infektionstryck och nederbörd under perioden 1 maj till 31 augusti samt rekommenderad dos till höger. Figuren är hämtad från Danska prognosprogrammet Skimmelstyring
Den norska prognosmodellen VIPS visade också att
infektionstrycket var högt först i slutet av juni, se figur 2. I början av juli i takt med
nederbörd som föll löste modellen ut och rekommenderade tätare sprutintervall. Sedan
var det långt intervall av lågt infektionstryck från mitten av juli till slutet
av augusti.
Figur 2. Infektionstryck och nederbörd under perioden 1 maj till 15 oktober. Figuren är hämtad från VIPS. Gul linje visar på ett måttligt infektionstryck och röd linje på ett högt tryck.
Stritar
Inflygningen av stritar följdes i potatis med hjälp av
gula klisterfällor från början av juni till slutet av juli. Avräkning gjordes
två gånger i veckan fram till sista veckan i juni, sedan räknades de en gång i veckan.
Inflygningen av stritar kom först vid omslag till varmare väder i mitten av
juni men eftersom det fortsatt var en del nederbörd stannade inflygningen av
ganska fort. Inflygningen 2025 var i medelvärde som mest 57 stritar per dag och
fälla, se figur 3.
Figur 3. Medelvärde för antal fångade stritar per fälla och dag de senaste sex åren. a= fångster avräknade i början på veckan, b= fångster avräknade tre dagar senare
Utlysning:
Samarbetsprojekt beslutsunderlag inom växtskyddsområdet
Jordbruksverket utlyser 7 miljoner kronor för projekt som främjar samarbete inom växtskyddsområdet i syfte att ta fram uppdaterade beslutsunderlag som är användbara i svensk växtodling och yrkesmässig trädgårdsproduktion.
