Säsongen i Norrlandslänen |
| | |
|
|
Omfattning av graderingsverksamheten i Norrlandslänen
Graderingar
av sjukdomar och skadeinsekter gjordes i Norrbottens, Västerbottens och
Jämtlands län. De som utförde graderingarna var lantbrukare samt personal från
Länsstyrelsen, Hushållningssällskapen och SLU Röbäcksdalen. Graderingarna
pågick från 26 maj till och med 12 augusti.
Tabell
1. Antalet graderingsrutor per gröda
och län 2025. | Väder och grödornas utveckling i Norrlandslänen
| Hösten
inleddes med en varm början på september med flera värmerekord i
Norrlandslänen. Höst- och vintermånaderna kom med temperaturer som var varmare
än normalt. I oktober var månadsmedeltemperaturer på många platser de högsta
sedan 2000. Under oktober fick Norrlandskusten samt delar av Norrland stora
nederbördsmängder, i Röbäcksdalen kom till exempel över 50 mm på ett dygn den
10 oktober. I november uppmättes över 13 grader i Boden. I början på november
kom snön tillfälligt på besök för att sedan komma tillbaka, i slutet av
november hade i stort sett hela Norrland ett snötäcke. Januari började kallt
men i mitten på månaden var det under några dagar barmark i delar av Jämtland.
I februari kom mildare väder in över området och avsmältningen påbörjades i Norrland.
Även mars och april var varma månader. På vissa platser i Västerbotten och
Norrbotten var det maximala snödjupet, för mars månad, hälften av det normala
maximala snödjupet. I mitten på april hade det mesta av snön smält bort i
Jämtland, södra Norrland och Västerbotten. Det begränsade snödjupet, milda
vintern med tidig tjällossning och snabb upptorkning gjorde att vårbruket på
många platser i området blev rekordtidigt.
Inledningen
av maj blev innehöll längre kallperioder och nederbördsfattigt väder. I slutet
av maj blev det ostadigare väder och större delarna av Norrland fick nederbörd.
Juni gav normala temperaturer eller något under normalt. I juli drog en lång
värmebölja in över Norrland. Den startade kring den 10 juli med flera tropiska
nätter. Under juli var det stora variationer i nederbörd till följd av
regnskurar. Även augusti inleddes varmt, värmen släppte taget om Norrland i
början på augusti. I slutet på augusti var det meteorologisk höst i nästan hela
Norrland.
Sådden av
vårkorn i graderingsfälten i Jämtland skedde under en månad, från slutet på
april till slutet av maj. I Norrbotten såddes fälten under de två sista
veckorna i maj. I Västerbotten såddes graderingsfälten under den tredje veckan
i maj. Trots värmeböljan i juli blev skörden bättre än normalt med goda
kvaliteter. I september kommer en större mängd regn längs Höga Kusten som
försvårade när det var dags för tröskning. | | | | Figur 1. Månadsvis nederbörd Marby D (Gardsta, Jämtlands län), Kusmark D (Skellefteå, Västerbottens län), Älvsbyn (Norrbottens län) oktober 2024-september 2025 (SMHI). | | | | | Hälften av alla graderingsfält hade korn som förfrukt,
ett vårrybs och en havre. Övriga åtta graderingsfält hade vall som förfrukt.
Jordarterna varierade mellan sandjordar och leriga jordar.
Tabell 2. Sortfördelning i graderingsfälten i Norrlandslänen
2025 |
Primärangrepp av kornets
bladfläcksjuka undersöktes i 19 graderingsfält och förekom i tio.
Primärangreppen var svaga i samtliga fält med undantag för två fält som hade 4 procent
angripna plantor. Sekundära
angrepp av kornets bladfläcksjuka graderades vid stråskjutning i
Jämtlands och Norrbottens län under slutet på juni, då symtom noterades i nästan
samtliga graderade fält. Från mitten på juli när kornet nådde mjölk- och
degmognad kvarstod sjukdomen i samtliga fält samt i ett par tillkomna fält i
Västerbottens län. Totalt under säsongen drabbades drygt 60 procent av
graderingsfälten av kornets bladfläcksjuka. I sexton av dessa fält förekom
angrepp på över tio procent av de tre översta bladen. I dessa sexton fält hade
femton haft vårkorn som för- eller förförfrukt. De kraftigare angreppen kom
överlag sent på säsongen, efter rekommenderad bekämpningstidpunkt. De högsta
graderade nivåerna uppmättes i Norrbottens län vid sen mjölkmognad till 94
respektive 100 procent. I Västerbottens län var motsvarande siffra 68 procent,
när grödan var i sen degmognad och i Jämtlands län var maxangreppet 30 procent,
detta vid sen mjölkmognad.
Sköldfläcksjuka
förekom i knappt hälften av graderingsfälten, spridda över de tre länen, men
generellt i små mängder. Den högsta andelen angripna fält noterades i
Jämtland, där fyra fält var drabbade över säsongen. I två av dessa fält noterades
angrepp vid stråskjutning, dessa fick slutangrepp på 32 respektive 26 procent.
I Norrbotten konstaterades endast låga angreppsnivåer, och sjukdomen fick inte fäste
i graderingsfälten under säsongen. I Västerbotten noterades angrepp vid
stråskjutning i ett fält med en angreppsnivå på 20 procent av de tre
översta bladen, även där fick sjukdomen inte fäste under säsongen. Samtliga
fält som drabbades av sköldfläcksjuka hade, förutom ett, hade haft vårkorn som
för- eller förförfrukt.
Sista
graderingstillfället gjordes sent i nästan alla graderingsfälten. Tidigare år
saknas ofta graderingar i sena stadier vilket kan göra jämförelser mellan år
lite osäkra. I Figur 22 kan alltså medelvärdet 2016–2024 vara underskattat
i intervall DC 75–100. | | Figur 2. Utveckling av kornets bladfläcksjuka i korn i graderingsrutorna 2025 jämfört med medelvärde för 2016–2024 i alla fyra Norrlandslän. 2025 visar medeltal för Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län. |
Flygsot noterades i större mängder än vanligt i år Norrlandslänen. I Norrbotten hittades flygsot i fem
fält, angreppsgraden varierade mellan 0,1 och 4,9 ax per kvadratmeter. I
Västerbotten noterades det i fyra fält, med en variation mellan 0,01 och 2 ax
per kvadratmeter. I Jämtland hittades skadegöraren i fyra graderingsfält, med en
variation på 0,05 till 5 ax per kvadratmeter.
Kornrost
hittades i 35 procent av fälten under säsongen. De första angreppen kom i
mitten av juli, två av fälten befann sig i axets vidgning och två i blomning,
samtliga fyra var belägna i Västerbotten. Senare, i början på augusti, fick
ytterligare ett fält i Västerbotten sjukdomssymptom samt ett par fält i
Jämtlands län. Fälten befann sig då i sen mjölkmognad eller tidig degmognad.
Två fält i Västerbotten hade vid sista graderingstillfället 100 procent
angripna blad. Dessa angrepp var i sorterna SW Judit och KWS Thalis som båda är
ganska känsliga för kornrost. I Jämtland graderades som mest 38 procent
angripna blad i sorten Vilde.
Angrepp av mjöldagg
konstaterades för två fält i sorten SW Judit i Jämtland. Symtomen kom vid axets
vidgning respektive mjölkmognad, som mest graderades 30 procent angripna blad.
Fyra fall av strimsjuka i vårkorn rapporterades, tre
stycken i sorten Anneli i Västerbotten och Norrbottens län, samt ett fall i
sorten Severi, i Västernorrlands län. Även 2024 var det ett fall med strimsjuka
i sorten Anneli i Norrbotten. Strimsjuka är utsädesburen och har varit ovanlig
i Sverige sedan 80-talet.
Havrebladlöss
förekom i alla län och hittades i mer än hälften av fälten. Det var generellt
låga mängder och inget fält översteg bekämpningströskeln under säsongen. Som
mest noterades 1,5 havrebladlöss per strå i ett fält i mitten på juni i
Västerbotten, grödan befann sig då innan bestockning. Vid nästa
graderingstillfälle, en vecka senare, hade antalet sjunkit till 0,4 i fältet.
Minerarfluga
förekom i alla län men i obetydliga angreppsnivåer. Stick av minerarfluga
graderades i tidig stråskjutning. I Jämtland var angreppen runt 20 procent
angripna blad, som mest graderades 30 procent angripna blad. I Norrbotten
hittades stick på blad i fem fält och som mest var 32 procent blad
angripna. I Västerbotten noterades låga nivåer minor av minerarfluga i fyra
fält. Minor av minerarfluga hittades även i Jämtland och Norrbotten, men i låga
mängder i de flesta fälten.
Angrepp av fritfluga
observerades i ett fält i Västerbotten, där en angreppsnivå på en procent
angripna plantor noterades. | | | | | Det
odlades en del vårvete i regionen, främst i Västerbotten, och det fanns enstaka
höstveteodlingar i flera av länen. Det gjordes ingen systematisk gradering i
dessa grödor, förutom i ett vårvetefält i Västerbotten, men via rådgivare fick
Växtskyddscentralen ändå en bild av skadegörarläget.
I början
av odlingssäsongen var vårvetefälten friska och fina. Lite mjöldagg kunde
hittas och senare kom symtom av bladfläckar, men det som var
anmärkningsvärt var gulrostangreppen. Det var ett år med stora angrepp av gulrost
söderut och med sina vindspridda sporer hann sjukdomen få fäste i Gävleborg
i början av juni, i rågvete Tadeus i Västernorrland och i slutet av juni i
höstvete i Jämtland. I ett sortförsök i Östersundstrakten var flertalet sorter angripna,
men i olika omfattning vilket speglade sorternas olika motståndskraft. I
vårvete hittades gulrost från början av juli i sorterna Alli (i Jämtland),
Iisakki (i Västernorrland) och Sibelius (i Västerbotten). Sjukdomsutvecklingen
stannade dock upp när det blev värmebölja.
| | | | | | | | |
|
Besök vår webbplats jordbruksverket.se
Ring vår växel 036-15 50 00
Jordbruksverket, 551 82 Jönköping
|
| | |
|
|