Under tiden 7 april–1 juni räknades insektsfångster från
gulskålar i 14 höstrapsfält varje vecka.
Tabell 1. Tabell som visar varningsfältens sortfördelning i höstraps 2026.
Svampangrepp
Inventering av svampangrepp under juli månad från samma
fält där gulskålarna var utplacerade visade att i genomsnitt var drygt sju
procent av plantorna angripna av bomullsmögel.
Som mest var 21 procent av plantorna angripna, och i tre av fälten förekom inga
angrepp av bomullsmögel alls.
Figur 1. Stapeldiagram som visar angrepp av bomullsmögel i höstraps i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län 2007–2026.
Angrepp av kransmögel förekom i nästan alla
varningsfält. Andelen infekterade fält har ökat för varje år sedan den
regelbundna inventeringen började 2023. Någon trend för andelen angripna
plantor finns däremot inte. Som mesta var i år 46 procent av plantorna angripna
och i genomsnitt 19 procent. Torröta förekom
i samtliga varningsfält i varierande grad, mellan två och 42 procent angripna
plantor med ett medelvärde på 17 procent. Svartfläcksjuka förekom i
hälften av varningsfälten med mycket varierade angreppsgrad. Angreppen
varierade mellan en och 97 procent angripna plantor. Den angripna ytan på
skidorna varierade mellan en och 15 procent vid graderingstillfället.
Figur 2. Stapeldiagram som visar angrepp av kransmögel och torröta i höstraps i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län 2023–2026.
Skadedjursangrepp under hösten
För att undersöka och följa aktiviteten hos skadedjur
blev gulskålar utplacerade i 49 fält i området under hösten 2025. Bekämpningströskeln
för rapsjordloppornas larvskador är i
vårt område cirka 100 influgna rapsjordloppor per 10 dm² under
en treveckorsperiod.Bara tre av varningsfälten överskred
bekämpningströskeln.Rapsjordloppan är klart vanligast i västra
delarna av Östergötland. I övriga områden i regionen förekom bara enstaka
individer.Rapsjordloppan är ännu inte etablerad norr om
Mälardalen och det är därmed väntat att den minskar i förekomst längre norrut i
området.
Fångsterna av blåvingad
rapsvivel i gulskålarna hade en tydlig inflygningstopp under första veckan
i oktober då medelfångsten var 40 vivlar per skål och vecka och största
fångsten var 250 vivlar per skål och vecka. Även kålbladstekelar förekom i gulskålarna. Som mest förekom 100 vuxna
steklar per skål och vecka. Variationen mellan fälten var stor och i de flesta
fält förekom enstaka eller inga steklar. Det blev heller inga större gnagskador
av stekellarverna på plantorna.
Skadedjursangrepp under vår och sommar
Från slutet av
april förekom rapsbaggar i gulskålarna i varierande mängd. I år var inflygningen
mindre än genomsnittet för de senaste tio åren. Den största fångsten omfattade
strax över 200 rapsbaggar i gulskålen. Samma vecka var den genomsnittliga
fångsten 62 rapsbaggar. Rapsbaggarna blev också avräknade i plantorna, som mest
förekom mellan tre och fyra rapsbaggar per planta i tre fält. De högsta
förekomsterna av rapsbaggar uppträdde när blomningen var påbörjad vilket gör
att inga varningsfält nådde upp i bekämpningströskeln.
I genomsnitt blev
drygt tre procent av skidanlagen skadade av rapsbaggar och skadorna varierade mellan
noll och sex procent, vilket är lägre än de tre senaste åren.
Figur 3. Stapeldiagram som visar angrepp av rapsbagge i höstraps i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län 2007–2026.
Under våren samlades rapsbaggar in från fyra
höstrapsfält och ett vårrapsfält i Östergötland för att undersöka deras
känslighet för pyretroiden tau-fluvalinat (Mavrik). Bekämpningseffekten mot
dessa rapsbaggar låg på mellan 85 och 100 procent vid en dos på 100 procent.
De fyrtandade rapsvivlarna började flyga in i
fälten redan under första veckan i april och kulminerade i månadsskiftet
april/maj. Även här var förekomsten större i östra Östergötland än i övriga
områden. Som mest blev drygt 100 fyrtandade rapsvivlar infångade i ackumulerad
fångst under våren.
De blygrå
rapsvivlarna började flyga in till fälten i slutet på april och början av
maj. I flertalet fält omfattade fångsterna bara enstaka blygrå rapsvivlar, men
i östra Östergötland var förekomsten högre. Trots fler blygrå rapsvivlar i
detta område saknas en tydlig korrelation till skadorna av skidgallmygga.
En skadeinventering av skidgallmyggans
skador i början av juli visade att skadorna varierade mellan ett och tio
procent i varningsfälten. Det torra vädret och låga nivåer av markfukt kan ha
påverkat kläckningen av skidgallmyggan negativt.
Figur 4. Stapeldiagram som visar angrepp av skidgallmygga i höstraps i Södermanlands, Östergötlands och Örebro län 2007–2026.
Övrigt
Kraftig frost i början av maj, strax före blomning
påverkade plantorna kraftigt i många fält. Stjälkarna kröktes och en del av
knoppanlagen skadades, vilket också ledde till skidbortfall i samtliga varningsfält
på mellan ca tre och 30 procent av skidorna. I hela området har frosten
varit den enskilt mest skördereducerande faktorn säsongen 2026.