Växtskyddsbrev Landskrona: Torrfläcksjuka i potatis

Växtskyddsbrev

Landskrona

2026-07-07

Blommande potatis. Foto: Jordbruksverket

Torrfläcksjuka, Alternaria solani – behovsanpassa bekämpningen

I fält som är aktuella att behandla mot torrfläcksjuka, framförallt stärkelsepotatis, är den generella rekommendationen för behandlingsstart tidigast 7-8 veckor efter uppkomst, det vill säga ofta i mitten på juli. Potatisplantan har naturligt god motståndskraft mot torrfläcksjuka i tidiga utvecklingsstadier.

Näringsstatus (framför allt kväve och kalium), jordart och tät växtföljd har mycket stor betydelse för smittotrycket av sjukdomen. Behandla bara vid behov och växla mellan preparat med olika verkningssätt för att minska resistensrisken. För att fördröja resistensutveckling rekommenderas att växla mellan Propulse och Narita/Revus Top/ Revyona.

Tidigare växtskyddsbrev

Förväxlingsrisken med andra bladfläckar är stor

Två arter av Alternaria kan förekomma i odlingarna. Alternaria solani kan angripa friska blad och Alternaria alternata lever på skadad eller död bladvävnad. Det är A. solani som orsakar torrfläcksjuka och det är bara den arten som kan behöva bekämpas. Fläckarna kan också vara svåra att skilja åt från en del fysiologiska fläckar, ozonskador och fläckar av t.ex. magnesium-, mangan- och kaliumbrist. Det är därför viktigt att försäkra sig om att det verkligen är A. solani, eftersom det bara är den svampen som har ett epidemiskt förlopp och som får blasten att vissna ner snabbt.

Angrepp av torrfläcksjuka, A. solani, ger mörkbruna fläckar som oftast avgränsas av bladnerverna. I fläckarna finns linjer som påminner om höjdlinjer på en karta. Observera att det är lätt att förväxla med andra bladfläckar. Foto: Jordbruksverket

Jordarten har stor betydelse för smittotrycket

Odlarstudier visar att det vanligtvis inte är lönsamt att behandla mot Alternaria solani (A. solani) i fält med en sandhalt under 80 %, eller lerhalt över 10 %. Risken för angrepp av torrfläcksjuka är störst i fält där angrepp tidigare förekommit och där det odlats mycket potatis. Skadorna blir också störst i stärkelsepotatis där en stor del av skördetillväxten sker under augusti-september. Även i annan industripotatis som skördas sent, gödslas måttligt och odlas på lätta jordar kan skador uppkomma och bekämpning kan även där vara lönsam.

I matpotatis har försöksresultat inte visat på någon större lönsamhet men i vissa sorter och under torra år kan bekämpning vara motiverad.

Bekämpningsstrategi

I fält med stärkelsepotatis där kraftiga angrepp av torrfläcksjuka tidigare förekommit bör den inledande bekämpningen göras förebyggande 7-8 veckor efter potatisens uppkomst, d.v.s. ofta i mitten av juli. I stärkelseodlingar kan det vara aktuellt att fortsätta med behandlingar till slutet av augusti.

I nyodlingar och fält där det tidigare inte förekommit angrepp påbörjas den första behandlingen om och när de första symptomen hittas, oftast i andra halvan av juli eller senare.

Växla mellan preparaten Propulse och Narita/Revus Top/Revyona. Vid mindre angreppstryck kan 1-2 bekämpningar vara tillräckligt och då är det lämpligt att senarelägga första behandlingen. I en del fall är det möjligt att helt avstå behandling, exempelvis om det inte odlats potatis på länge i det aktuella fältet eller om fältet har högt lerinnehåll/låg sandhalt. Vid högt smittotryck kan 4 bekämpningar behövas, med 14 dagars intervall.

Motverka resistensutveckling

Under 2025 hittades isolat i Sverige med minskad känslighet mot mefentrifukonazol (Revyona). I denna studie undersöktes endast mefentriflukonazol. Försök och fälteffekter från säsongen 2025 visar också på varierande effekter av Revyona. Då det kan finnas risk för korsresistens mot difenokonazol (Narita/Revus Top) ska preparat som innehåller mefentriflukonazol eller difenokonazol inte användas efter varandra. Detta för att fördröja resistensutvecklingen.

Resistens hos A. solani mot strobiluriner (Amistar och Mirador) och mot boscalid i Signum förekommer sedan länge på flera platser i framförallt södra Sverige och då även med försämrade fälteffekter. Därför rekommenderas inte dessa produkter längre, när det finns andra alternativ.

I strategin är det därför viktigt att bryta av och växla med Propulse (som innehåller både protiokonazol och fluopyram) mellan behandlingar med Narita/Revus Top/Revyona.

Preparat

Revyona får användas två gånger per år och har 3 dagars karenstid. Propulse får användas högst två gånger per år. Propulse har 21 dagars karenstid och kan därför inte användas nära upptagning.

Narita är en ren difenokonazol-produkt och har därför endast effekt mot A. solani. Narita får användas tre gånger per år och har 14 dagars karenstid. Revus Top är en kombinationsprodukt som både har effekt mot bladmögel (mandipropamid) och A. solani (difenokonazol). Revus Top får användas tre gånger per år och har 3 dagars karenstid. Observera dock att det förekommer resistens mot mandipropamid och att produkten därför bör blandas med annat bladmögelpreparat. Mer info finns i tidigare växtskyddsbrev om potatisbladmögel, se länk Växtskyddsbrev Landskrona - Potatisbladmögel

Maxdoser av aktiv substans

Om man använder flera preparat under säsongen som innehåller samma aktiva substans måste man ta hänsyn till att den totala mängden aktiv substans inte blir för hög. Se vidare i Bekämpningsrekommendationer, svampar och insekter 2026 , sida 117.

Länk till Bekämpningsrekommendationer, svampar och insekter 2026

Jordbrukverkets e-tjänst Växtskyddsinfo

För mer information om skadegörarnas biologi och kännetecken använd vår e-tjänst Växtskyddsinfo. Tjänsten sammanfattar information från Bekämpningsrekommendationer, Sjukdomar och skadeinsekter, Nordiska namn på växtskadegörare och Växtskyddscentralernas bildarkiv. Du kan välja att söka på skadegörare, gröda eller fritext.

Öppna Växtskyddsinfo

Besök vår webbplats jordbruksverket.se
Ring vår växel 036-15 50 00
Jordbruksverket, 551 82 Jönköping

Detta mejl skickades till .
Du får det här nyhetsbrevet eftersom du har anmält dig som prenumerant.

Jag vill avregistrera mig från det här nyhetsbrevet från Jordbruksverket.

Torrfläcksjuka, Alternaria solani – behovsanpassa bekämpningen

Förväxlingsrisken med andra bladfläckar är stor

Bekämpningsstrategi

Maxdoser av aktiv substans

Jordbrukverkets e-tjänst Växtskyddsinfo

Modify content and appearance

Layout

Images