Besluten om bekämpning i höstvete behöver anpassas efter fältets förutsättningar för att uppnå optimal lönsamhet. Det är extra viktigt i år då det inom regionen finns variationer i nederbörd, beståndens täthet och utvecklingsstadium, sorter och smittotryck. Hittills har vädret inte gynnat spridning och uppförökning av svampsjukdomar, med undantag för vissa riskfält där vetets bladfläcksjuka fått fäste.
Svartpricksjuka är en av de allvarligaste bladfläckssvamparna i höstvete. På våren kan man
oftast se svampen på övervintrande blad. Dessa blad torkade till största delen bort innan svampen fick möjlighet att spridas till nya blad. Smittotrycket i fälten är därför väldigt litet och även om det blir gynnsammare väder för svampen framöver, kommer det ta lång tid innan svampen kan angripa de över bladen som påverkar skörden mest.
Vetets bladfläcksjuka
Vetets bladfläcksjuka i riskfält
Angrepp av vetets
bladfläcksjuka kan i huvudsak kopplas till de så kallade riskfälten. Det är
fält med vete som förfrukt eller förförfrukt i kombination med reducerad bearbetning eller mycket
halmrester på ytan. Vetets bladfläcksjuka har en snabb utveckling och symtom
kan synas redan en vecka efter infektion vid gynnsamt väder. I år är det relativt många fält som har symtom av vetets bladfläcksjuka.
Enstaka fält med gulrost
I fjol var gulrost spritt i många av de känsliga sorterna. I år har situationen varit helt annorlunda och vi har först den senaste tiden fått in de första rapporterna om enstaka fält med gulrost i Mellansverige, främst i området runt Mälaren men även norra Stockholms län. Risken för omfattande spridning i år bedömer vi som liten men det är viktigt att bevaka känsliga sorter i fält med senare utveckling.
Riktvärden och rekommendation
I år kan man avstå från svampbehandling i många fält, framförallt där man inte ser symtom av sjukdomar och där sorten har god motståndskraft. Informer, Pondus och Fenomen är exempel på sådana sorter. Väljer man att ändå göra en behandling vid axgång kan dosen hållas till den nedre delen av de rekommenderade dosintervallen. Preparatvalet bör anpassas till den sjukdom som man bedömer vara den största risken.
Svartpricksjuka: Finns behov görs en behandling runt axgång. Vid denna behandling skyddas de tre översta bladen från angrepp av svartpricksjuka, speciellt flaggbladet är viktigt. Använd något av SDHI-medlen eller Univoq vid denna tidpunkt. Preparaten har mycket god effekt på svartpricksjuka och har även bra långtidseffekt.
Preparatval
Revystar XL/Revytrex 0,5–1,0 l/ha
Univoq 0,6–1,1 l/ha
Ascra Xpro 0,6–1,1 l/ha
Avastel 0,6–1,1 l/ha
Elatus Era 0,6–1,0 l/ha
Vetets bladfläcksjuka: Välj i första hand Elatus Era eller Ascra Xpro i riskfält där vetets bladfläcksjuka dominerar. Riskfält är de med vete efter vete och reducerad bearbetning.
Gulrost: SDHI-preparaten och Univoq har god förebyggande effekt mot gulrost. Stoppande preparat är aktuellt när det finns synliga angrepp i mottagliga sorter.
Jordbrukverkets e-tjänst Växtskyddsinfo
För mer information om skadegörarnas biologi och kännetecken använd vår e-tjänst Växtskyddsinfo. Tjänsten sammanfattar information från Bekämpningsrekommendationer, Sjukdomar och skadeinsekter, Nordiska namn på växtskadegörare och Växtskyddscentralernas bildarkiv. Du kan välja att söka på skadegörare, gröda eller fritext.
