Bevaka sjukdomar och löss i spannmålen

Med den regniga väderleken kan smitta av kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka fått fäste så var uppmärksam på om den ökar snabbt vid varmare väder. Det finns även risk för gulrost i vete och rågvete.

Bevaka fälten för bladlöss.

Tidigare växtskyddsbrev

Observationer

De flesta kornfält som följs inom graderingsverksamheten i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län var i tidig stråskjutning vid senaste graderingstillfället, men i något som såddes tidigt visade sig flaggbladet.

Rapporter om havrebladlöss har kommit från alla tre län. Det har inte varit några större förekomster men om det blir värme och uppehåll kan de uppförökas snabbare än vad naturliga fiender kan begränsa dem. Nyttodjur som är naturliga fiender till bladlöss är t.ex. nyckelpigor, jordlöpare (skalbaggar), spindlar, blomflugelarver och larver av guldögonslända. 

Det finns angrepp av kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka i riskfält med korn som förfrukt och med skörderester i markytan. Dessa sjukdomar gynnas av fuktigt och varmt väder. Lätta eller kapillära jordar innebär också ökad risk för angrepp, eftersom beståndet hålls fuktigare.

Det finns rapporter om gulrostangrepp i höstvete i Jämtland och Gävleborg. Gulrost är en vindspridd sjukdom som kan ge allvarliga angrepp i känsliga sorter vid fuktiga fältförhållande, framför allt vid skurbetonat väder. Har den fått fäste ökar då snabbt om det är 12–15 grader. Däremot hämmas den av temperaturer över 20 grader. Det är inte varje år som sjukdomen förekommer i Norrlandslänen men nu finns risken att den når norrut längst kusten också.

Bekämpning av havrebladlöss i stråsäd

Vid uppnådd bekämpningströskel, använd i första hand Teppeki 0,1–0,14 kg/ha. Preparatet är relativt skonsamt mot nyttodjur och har viss systemisk verkan. Försök visar att lössen kan få en betydligt snabbare uppförökning om nyttodjuren försvinner. Även om Teppeki är systemiskt sprids den inte nedåt i plantan utan bara uppåt. Det är därför viktigt att få god nedträngning i beståndet. Förutom förslagen ovan för att öka nedträngningen, rekommenderas att tillsätta Renol 0,25 l/ha vid behandling i vårsäd. 

Andra alternativ: Carnadine 0,15-0,2 l/ha, Mavrik 0,075-0,2 l/ha, Nexide 0,05 l/ha. Dessa preparat är mindre skonsamma mot nyttodjur och riskerar därmed att leda till en snabbare uppförökning av lössen varför vi rekommenderar Teppeki.

I områden som tidigare haft problem med rödsot, ett virus som sprids med bladlöss, bör bladlössen bekämpas något tidigare än vad trösklarna rekommenderar. Plantor som blir infekterade i tidiga stadier hämmas kraftigt i sin utveckling.

Risk för gulrost i vete

Tidiga angrepp ökar risken för skördeförluster och därför är det viktigt att bevaka höstvete, rågvete och vårvete.

Riktvärde för bekämpning:

Optimal bekämpningstidpunkt gör att lägre prepratados kan ge fullgod effekt.

Riktvärde för bekämpning är mer än 1 % angripna plantor. Bekämpning görs tidigast vid begynnande stråskjutning (DC 30) men före blomning (DC 59). Bekämpningar som görs efter att flaggbladet vuxit fram (DC 39) ger skydd på alla de övre, viktiga bladen.

Preparatval:

SDHI-preparaten (Ascra Xpro, Elatus Era, Revystar XL/Revytrex, Avastel), och Univoq har god förebyggande effekt mot gulrost. Förekommer det sporulerande gulrost behöver de preparaten blandas med en produkt som innehåller tebukonazol (Folicur Xpert, Mirador Forte, Orius, Prosaro) för att få en stoppande effekt.