Sådden av höstraps kom igång tidigt i början på augusti men uppkomsten har i flera fall dröjt fram tills nu då det varit mycket torrt. Regnet som föll i slutet av förra veckan gynnade uppkomsten och kan ge en snabb utveckling.
Växtskyddscentralen följer insektsförekomsten med hjälp av gulskålar i ett 20-tal fält runt om i regionen. I de längst utvecklade fälten hittas larver av kålbladstekel och enstaka gnag av rapsjordloppor. Bekämpningströskeln för rapsjordloppans larvskador är överskriden i ett fält men bekämpning är för tidigt i det aktuella fältet (stadium 11) då inga gnagskador är synliga. Det är mycket viktigt att försöka synkronisera bekämpningen av skadegörare så långt som möjligt då det finns få preparat att tillgå.
Gula fångstskålar s.k. gulskålar (se bild ovan) är ett hjälpmedel för att följa inflygningen och förekomsten av insekter i enskilda fält. Den gula färgen lockar till sig bl.a. rapsjordloppor, jordloppor, kålbladsteklar och olika vivlar. Växtskyddscentralen följer förekomsten av insekter veckovis till dess att mängden insekter börja minska. Resultaten finns i våra veckorapporter som publiceras på hemsidan, se länk nedan.
Rapsjordloppan kan skada både bladyta och tillväxtpunkt
Rapsjordloppan, och andra jordloppor, kan orsaka gnagskador under rapsens uppkomst och tidiga utveckling. I allvarliga fall kan plantorna bli uppätna, bevaka därför fältet närmaste tiden efter sådd.
Fält sådda med utsäde betat med Buteo Start eller Lumiposa har visst skydd mot gnagskador i hjärtbladsstadiet men skyddet är kortvarigt och de behöver också bevakas.
Riktvärde för gnagskador: mer än 5 % uppäten bladyta i hjärtbladsstadiet (ST 10) och mer än 10 % uppäten bladyta från första örtbladet fram till två utvecklade örtblad (ST 11–12).
När plantorna fått tre till fyra örtblad brukar gnagskadorna inte vara ett problem längre.
Rapsjordloppans larv kan påverka rapsens övervintringsförmåga
Rapsjordloppans larver kan skada tillväxtpunkten och genom det påverka plantornas övervintringsförmåga eller orsaka utebliven blomning. Riktvärde för bekämpning är 100 rapsjordloppor/10 dm² skålyta (2 gulskålar) i ackumulerad fångst under 3 veckor. Flera bevakade fält i vårt område har de senaste åren kommit över riktvärdet. Skadorna är mycket ovanliga i vårt område och hittills har vi inte kunnat se att larverna orsakat någon påtaglig utvintring eller påverkan på blomningen.
Kålbladstekelns larv i olika stadier av utvecklingen.
Larver av kålbladstekel kan kaläta plantor
Angrepp av kålbladstekellarver över större områden är ovanliga men enstaka fält brukar få starka angrepp. Är det många larver kan de kaläta plantorna på ett par dagar. Den fullvuxna insekten är inte så lätt att se, använd en gulskål för att undersöka om de finns i fältet. Från början är larverna små, ett par mm långa, grågröna och gnager på bladens undersida mellan bladnerverna. De första skadorna är svåra att se eftersom larven för det mesta inte gnager igenom bladen. När de växer sig större, mörknar de i färgen till mattsvart och blir lättare att upptäcka. Angreppen uppstår ofta fläckvis eller i delar av fälten. Plantan är känsligast i de tidiga tillväxtstadierna, särskilt om den angrips redan i hjärtbladsstadiet, eller när de första örtbladen utvecklas. Vid senare angrepp får skadan oftast mindre betydelse.
Riktvärde: 1 larv per planta
Man måste räkna på många plantor i olika delar av fältet eftersom larverna förekommer ojämnt. Bekämpningen görs när skadorna ser hotande ut.
Rekommendation
Vid uppnått riktvärde och det finns behov att bekämpa insekterna görs det med en pyretroid.
Rapsjordloppa: Mavrik 0,2 l/ha eller Nexide 0,06 l/ha (Nexide har användningsförbud fr.o.m. 2026-10-01)
Kålbladstekel: Mavrik 0,2 l/ha men effekten är osäker.
Mavrik får användas från hjärtbladsstadiet fram till stadium 19.
Pyretroiderna är kontaktverkande och behöver därför ha god täckning. Om flera av insekterna finns i samma fält är det mycket viktigt att försöka synkronisera bekämpningen så långt som möjligt eftersom pyretroider är skadliga för nyttoinsekter.
Motverka resistens
I Sverige är fälteffekter av pyretroider vid bekämpning av rapsjordloppa fortfarande bra. Egenskaperna som orsakar resistens finns hos rapsjordloppor i Skåne, Västergötland och Östergötland. För att bibehålla bra effekter är det mycket viktigt att vara återhållsam och bara bekämpa när det finns behov och riktvärden är överskridna
