Sedan betning av utsäde drog igång på allvar på 60-talet så har strimsjuka i korn varit ovanligt, men varje gång betningen begränsades av olika anledningar så dök sjukdomen upp igen. Växtskyddscentralen har bekräftat angrepp i Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland de senaste två säsongerna. De plantor som är angripna utvecklar inga kärnor, vilket gör att skördeförlusterna kan bli stora vid kraftiga angrepp. Om cirka 10 procent av plantorna är angripna så minskar skörden med 10 procent.
Tidigt angrepp av strimsjuka. Foto: Växtskyddscentralerna
Biologi och kännetecken
Strimsjuka sprids enbart med utsäde, svampen växer sedan systemiskt i plantan som visar de första symtomen när tre till fem blad har kommit fram. Gulvita och bruna strimmor syns då längs mittnerverna på bladen. Senare mörknar strimmorna och fler strimmor dyker upp även på sidonerverna, till sist börjar bladen att rispas upp. Oftast går axet inte ur holk, men om det gör det så är axet missbildat och vissnar utan att bilda kärnor.
Strimsjuka angriper endast korn och ska inte förväxlas med gulstrimsjuka som går på rågvete och höstvete.
Friskt utsäde håller strimsjukan borta
Betning är den enda
effektiva bekämpningsmetoden mot strimsjuka. Det är därför otroligt viktigt att analysera eget utsäde för att upptäcka om det finns en smitta eftersom smittat utsäde snabbt kan uppförökas och bli ett stort problem. Genom att använda friskt utsäde och beta utsäde vid behov med effektivare medel så kan vi fortsatt hålla denna skadegörare under kontroll.
Ser du symtom av strimsjuka i korn vill vi att du hör av dig till Växtskyddscentralen med var och i vilken sort, gärna med bilder som visar symtomen. Detta för att kunna kartlägga utbredningen av denna allvarliga sjukdom.