Renkavle – förväxlingsrisker och råd inför skörden

Renkavle är ett besvärligt gräsogräs och det fortsätter sprida sig. I Skåne och på Gotland har renkavle funnits länge, men etablerade förekomster finns upp till i höjd med Mälardalen. Under de senaste åren har också enstaka fynd av renkavle hittats i Kalmarområdet och på sydöstra Öland. Nedan kan du läsa om vilka gräs som renkavle kan förväxlas med, samt råd och tips inför skörden för att minska spridning.

Tidigare ogräsbrev

Varför är renkavle ett besvärligt gräsogräs?

Gräsogräset renkavle konkurrerar kraftigt med höstsådda grödor som till exempel höstvete. Vid stor förekomst kan skörden halveras. Det som gör renkavlen extra besvärlig är att den lätt bildar resistens mot flera ogräsmedel. För att minska spridningen är det viktigt att kunna känna igen renkavleplantor om de dyker upp i fältet, se bild 1. Renkavlen gror framför allt på hösten, sprids med frö och trivs på de flesta jordtyper.

Att skilja renkavle från andra gräs när axet är framme

Renkavle har ett cylinderformat ax som smalnar av i båda ändar. Småaxen är glatta och har långa tydliga borst. Bladlisterna är tydliga och rundade. Skär man av ett blad och tittar i lupp är detta tydligt. Axet är ljusgrönt när det kommer fram och blir efterhand rödbrunt när det mognar.  

Kärrkavlens ax är också cylinderformat men det är kortare än renkavlens ax. Kärrkavlens småax har korta borst och en viss behåring. En annan tydlig skillnad gentemot renkavle är ett kort flaggblad (1-2cm). Kärrkavlen har också knäböjda strån ungefär vid mitten (kan vara svårt att skilja från renkavlens knäböjda vid basen), ett mer utdraget snärp (3–4 mm) samt tydligt trekantiga bladlister om man tittar på bladen i lupp.

Ängskavle har tydligt ludna och mjuka ax som är runda och har längre borst än renkavlens ax. Ängskavlen är mer högvuxen än renkavlen och finns sällan på fält med växtföljd utan trivs bäst i vägkanter och på ängsmark. Vid blomningen är ängskavlens uthängande blommor ljusbruna eller svagt rosafärgade.

Timotej har ett jämntjockt runt ax och småaxen är fint håriga. I åkrar med vall i växtföljden kan det finnas överlevande timotej även i andra grödor, exempelvis spannmål.