Säsongens första lägesrapport |
| | |
|
|
| Havrebladlusen uppförökas i fält genom att föda levande ungar | Havrebladlöss har hittats | Under sommaren kommer växtskyddsbreven innehålla rapporter från graderingsverksamheten. Under säsongen följs sjukdomar och skadegörare regelbundet i nära 30 fält, främst korn. För de skadegörare som dyker upp kommer Växtskyddscentralen ge råd om hur skada undviks. Aktuellt denna vecka är havrebladlöss. | | | | | Kontrollera spannmålen för bladlöss | Havrebladlöss har hittats i främst Västerbotten och Jämtland. Ibland har det varit vingade havrebladlöss vilket tyder på att de nyss har flugit in i fältet. Uppförökning av bladlöss kan gå fort när det är varmt. Men med väderprognosen den närmsta tiden ser det inte särskilt gynnsamt ut för bladlöss. Det gör att naturliga fiender, t.ex. nyckelpigor och spindlar, kan hinna hålla nere mängden bladlöss. Det är ändå viktigt att bevaka utvecklingen i fälten. Räkna antalet bladlöss på flera, slumpvis valda plantor och räkna ut medeltalet för löss/strå. Gör detta på flera platser på fältet. Tabellen nedan visar vid vilka mängder löss som en bekämpning kan vara lönsam. Om man kommit upp i bekämpningströskel, speciellt om det är tidigt på säsongen, behöver man bryta uppförökningen innan de blir många fler. Vid senare bekämpningar kan grödan redan vara påverkad av bladlössen, och kan skadan på naturliga fiender riskera att överstiga nyttan av bekämpningen. | | Tabell 1. Bekämpningströsklar för havrebladlöss i vårsäd. Om sädesbladlöss eller grönstrimmiga gräsbladlöss förekommer räknas de också in i tröskelvärdet. | | | PreparatrekommendationI första hand Teppeki 0,1–0,14 kg/ha.
Andra alternativ är Carnadine 0,15 l/ha, Mavrik 0,075-0,2
l/ha och Nexide 0,05 l/ha. I vårvete kan även Mospilan Mizu 0,25-0,33 l/ha (st.
51-69) användas.
Vid behandling i vårspannmål med Teppeki rekommenderar företaget att
tillsätta superoljan Renol, 0,25 l/ha, för att få bättre nerträngning i
växtbeståndet. Effekten av Teppeki, Carnadine och Mospilan Mizu är säkrare
än för pyretroider på grund av systemisk och translaminär effekt samt att de
har bättre långtidseffekt. Teppeki är skonsam mot nyttodjur, till exempel naturliga fiender. Då pyretroider
är skadliga för nyttoinsekter kan en bekämpning med dessa innebära att
bladlössen ökar igen efter en tid. Försök har visat att lössen kan få en
betydligt snabbare uppförökning om nyttodjuren försvinner. Mavrik är
skonsammare mot vissa nyttodjur än övriga pyretroider. Det kan vara svårt att nå bladlössen med bekämpningen om de sitter lågt eller på bladens undersida. Det är därför noga att välja rätt tidpunkt och appliceringsteknik. Om lössen sitter under mark är det bäst att vänta tills de kryper upp. | | | | | Risk för fritfluga vid sen sådd | Fritflugorna svärmar i år sedan slutet av maj. De lägger ägg när stråsäden utvecklat 1,5 blad och det är bestånd som är i det stadiet i juni som riskerar att skadas. När larven kläckts ligger den skyddad i stråbasen och gnager av skottet. Plantorna
kompenserar med sidskott, om de kan, och beståndet blir tufsigt med ojämn
avmognad och minskad skördepotential. Det ska dock vara uppehållsväder och minst 15 °C för
att äggläggning ska kunna ske framgångsrikt.
| | | | | | |
Primärangrepp - större risk vid långsam uppkomst | Hittills har vi inga rapporter om symtom av sjukdomar. Fälten i graderingsverksamheten är i de flesta fall i tidig bestockning, men det finns kornbestånd som börjat stråskjuta och även fält som nyss kommit upp. Svampsjukdomar i spannmål kan
bl.a. ha sitt ursprung från utsädet (främst kornets bladfläcksjuka) eller
förfrukten (både kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka). De så kallade primärangreppen som har sitt urspung från utsädessmitta, kan man
se redan under tidig bestockning. De ger en indikation på kommande spridning i
fältet men behovet av bekämpning bedöms senare. Kallt och blött vårväder,
och en långsam uppkomst ger större risk för utsädessmitta att infektera. | | | | |
Jordbrukverkets e-tjänst Växtskyddsinfo |
För mer information om skadegörarnas biologi och kännetecken använd vår e-tjänst Växtskyddsinfo. Tjänsten sammanfattar information från Bekämpningsrekommendationer, Sjukdomar och skadeinsekter, Nordiska namn på växtskadegörare och Växtskyddscentralernas bildarkiv. Du kan välja att söka på skadegörare, gröda eller fritext. | | | | | | | |
Besök vår webbplats jordbruksverket.se
Ring vår växel 036-15 50 00
Jordbruksverket, 551 82 Jönköping
|
| | |
|
|
