Mellan 28 april och 4 augusti graderades 34 kornfält en gång per vecka.
Tabell 1. Vårkornssorter i graderingsrutorna 2025.
Mjöldagg
Inga angrepp av mjöldagg hittades i graderingsfälten
2025.
Sköldfläcksjuka
Angrepp av sköldfläcksjuka
förekom i drygt 20 procent av fälten spritt i regionen. Som mest var 20 procent
av de tre översta bladnivåerna angripna i ett fält i Uppsala län.
Figur 1. Skadegörarutveckling för kornets bladfläcksjuka, kornrost och sköldfläcksjuka i vårkorn 2025. Bladlöss samt mjöldagg är inte medtaget då angreppen var små. Medeltal för Stockholms, Uppsala, Västmanlands och Gävleborgs län.
Kornrost
Fynd av kornrost gjordes i nästan hälften av
graderingsrutorna, vilket var ovanligt många. De tidigaste angreppen noterades under tredje veckan av juni i två fält, dessa fält befann sig då strax före axgång
samt i blomning. Sjukdomen kom generellt sett aldrig upp i höga nivåer, se Figur 1. Men fyra fält fick angreppsnivå tio procent eller mer på de tre
översta bladnivåerna, samtliga i Uppsala län. Maxangreppet var 46 procent i
sorten RGT planet som är en relativt känslig sort. Övriga sorter med angrepp på
tio procent eller mer var Fender, SW Makof och Tellus.
Bladfläckar
Primärangrepp av kornets
bladfläcksjuka undersöktes i 31 graderingsfält och förekom i åtta. Primärangreppen
var svaga i samtliga fält, med ett maxangrepp på 3 procent angripna plantor.
Sekundära angrepp av skadegöraren blev synliga i början av juni. Under sista veckan av juni började
angreppen i långsam takt öka och symtom kunde hittas i en tredjedel av fälten.
Vid sista graderingstillfället var det två fält som hade angrepp på alla tre
bladnivåer, båda i sorten RGT Planet. I Figur 1 presenteras angreppsnivån
av skadegöraren beroende på utvecklingsstadium för alla län förutom Dalarna. Angreppen
i Dalarna kom sent på säsongen, medelvärdet vid sista graderingen var 47 procent på
de tre översta bladen. Genomsnittliga slutangreppet av kornets bladfläcksjuka för
alla graderingsfält låg under det genomsnittliga medelvärdet för de senaste tio
åren. Figur 2 visar utvecklingen jämfört med tidigare år.
Symtom av ramularia
noterades i sex graderingsfält. Ett i Västmanlands län, ett i Stockholms
län, ett i Uppsala län samt tre i Dalarnas län. Bipolaris noterades i några fält.
Figur 2. Angreppsutvecklingen av kornets bladfläcksjuka i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län under de senaste åren samt 2012. 2012 var det högsta och 2023 det lägsta medelvärdet vid slutgradering.
Övriga sjukdomar
Flygsot noterades
i drygt 25 procent av graderingsrutorna under säsongen. Som mest hade ett
fält 1,64 angripna ax per kvadratmeter. I snitt hade de angripna fälten 0,24
angripna ax per kvadratmeter.
Angrepp av svartrost
noterades i ett fält i Västmanlands län.
Bladlöss och gulsot
Inventering av ägg från havrebladlus på häggar gjordes i slutet av vintern 2025. Antalet var i
genomsnitt 0,17 ägg per knopp. Risken för inhemska angrepp bedömdes vara ganska
låg. Det blev inte heller någon stor inflygning av löss under 2025.
Toppnoteringen gjordes i Stockholms län i början av juni och var 2,4 havrebladlöss
per strå. Av sädesbladlöss gjordes mycket små fynd i Uppsala, Västmanlands och
Dalarnas län. Högsta noteringen var på 0,3 sädesbladlöss per strå.
Inga symtom av gulsotvirus
noterades i graderingsfälten.
Övriga skadeinsekter
Gnagskador av jordloppor syntes i 23 av graderingsfälten strax efter groning, DC 11 till 13. I merparten av fälten var
gnagskadorna mindre än tio procent av bladytan på fullt utvecklade blad. Som
mest graderades 35 procent gnagd bladyta i ett fält i Västmanland.
Gulskålar placerades ut i fyra av graderingsfälten i
Uppsala län. Detta för att undersöka vilka arter av jordloppor som fanns i
fälten. Fällorna tömdes en gång i veckan under sex veckor med start mitten på
maj. Resultaten visade att kornjordloppa var den art som fångades i störst
antal. Som mest noterades 600 kornjordloppor under den tredje veckan i maj i
ett av fälten. I genomsnitt fångades 168 individer av kornjordloppa per vecka under perioden.
Den näst vanligaste arten var blå sädesjordloppa (tidigare kallad
stråjordloppa), med ett medelvärde på 15 individer per vecka.
Skador av jordloppelarver graderades i
23 fält i mitten avjuli genom att räkna antal plantor med borrhål i stråbaser
och avsaknad av ax. Det noterades gnag och gångar i stråbaserna i nästan alla
graderade fält, men skadorna bedömdes inte påverka skörden. Skillnaden i angreppnivå
var stor. Spannet av andel skadade plantor var tolv till 76 procent. Medelvärdet
för de graderade fälten var 37 procent angripna plantor. Inget samband mellan
såtidpunkt och skadeangrepp kunde ses i graderingsfälten.