Insekter i ärter

Ärtbladlöss – kontrollera fälten

Ärtbladlöss förekommer vanligtvis i Sydsverige. Lössen sitter ofta skyddade i toppskottet och faller lätt ner på marken om de störs. Kontrollera om det finns ärtbladlöss och räkna antalet löss på flera plantor och på flera ställen i fälten. Slå försiktigt toppskotten mot handflatan och räkna därefter lössen. Vid gynnsamma väderförhållande kan antalet löss öka snabbt i fält.

Bekämpningströskel: Fram till begynnande baljsättning 5 löss/toppskott eller angrepp på 25 procent av toppskotten. Vid sena angrepp i baljsättning saknas svensk bekämpningströskel, däremot finns ett danskt tröskelvärde; angrepp på mer än 50 procent av plantorna.

Preparat: I första hand Teppeki 0,14 kg/ha. Används utan oljebaserade tillsatsmedel.

Teppeki är relativt skonsamt mot nyttodjur och har viss systemisk verkan. Det har visat sig i försök att lössen kan få en betydligt snabbare uppförökning om nyttodjuren försvinner. Även om Teppeki har systemisk verkan sprids den inte nedåt i plantan utan bara uppåt. Det är därför viktigt att få god nedträngning i beståndet. I blommande gröda utförs behandling på natten för att skona nyttoinsekter.

Andra alternativ är pyretroiderna Mavrik, 0,15–0,2 l/ha eller Nexide 0,05–0,06 l/ha. Eftersom pyretroiderna är kontaktverkande kan det vara svårt att få tillräcklig effekt på ärtbladlössen som sitter skyddade inne i toppskotten. Öka därför vattenmängden vid bekämpningen, använd gärna luftassisterad spruta eller munstycken som ger både en framåtvinklad och en bakåtvinklad sprutdusch. Observera användningsvillkor för respektive preparat.

Flipper 5 l/ha, är ett kontaktverkande biologiskt medel och ett alternativ till kemiska bekämpningsmedel. Bekämpning är endast tillåten i konservärt (UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden).

Ärtvecklare - bekämpning först vid begynnande baljsättning

Ärtvecklarens larver orsakar gnagskador på ärterna och ger upphov till kvalitetsfel. I mat- och utsädesärter, där angrepp av ärtvecklare har störst betydelse, kan bekämpning vara motiverad. Detta gäller speciellt i områden med intensiv ärtodling, samt vid torra och soliga förhållanden.

Bekämpningströskel: Saknas.

Bekämpningstidpunkt: I begynnande baljsättning.

Preparat: Carnadine 0,25 l/ha, Mavrik 0,15–0,2 l/ha eller Nexide 0,05–0,06 l/ha. I de fall lössen når bekämpningströskeln innan begynnande baljsättning, krävs separat bekämpning av lössen.

Insekter i åkerböna

Bladlöss

Bönbladlössen koloniserar ofta enskilda plantor och är lätta att upptäcka då det kan sitta tio- till hundratals på samma planta. Även ärtbladlöss kan förekomma i åkerböna. 

Bekämpningströskel: Saknas. Riktvärde är 10–15 procent angripna plantor.

Bekämpningstidpunkt: Bladlössen uppträder i samband med begynnande blomning.

Preparat: I första hand Teppeki 0,14 kg/ha. Används utan oljebaserade tillsatsmedel.

Ett alternativ är Mavrik 0,15–0,2 l/ha. I odlingar för utsäde och humankonsumtion kan Nexide 0,06 l/ha eller Flipper 0,5 l/ha (biologiskt medel) användas (UPMA, utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde). För mer information om användning och preparat, se stycke om ärtbladlöss. 

Bönsmyg

Bekämpningsbehovet är störst i utsädesodlingar och odlingar för humankonsumtion. Bönsmygen förekommer främst där odling av åkerböna är vanlig. Bönsmygen är en svårbekämpad insekt och tidigare bekämpningsförsök i Sverige och Lettland pekar på svaga effekter av bekämpning. I praktisk odling har det förekommit bekämpningar med mycket varierande resultat.

Bekämpningstidpunkt: En eventuell bekämpning sätts in mot äggläggande ­honor. För att få effekt av bekämpningen krävs det att de är aktiva i fält. Äggläggningen sker främst på de tidiga baljorna vid temperaturer över 20 ºC under minst två dagar i rad och uppehållsväder.

Preparat: Carnadine 0,25 l/ha. De två svenska försök som ligger till grund för registreringen har en effekt på mellan 58–68 procent vid ett skadetryck på 14–23 procent skadade bönor per planta i obehandlat. Bekämpningarna gjordes i ST 63–65.